Home About Browse Search
Svenska


Ebelin, Ulrika, 2020. Stadskärnors utveckling i relation till detaljhandeln : en studie om hur konsumtionsförändringar inom detaljhandeln påverkar stadskärnors utveckling och attraktivitet som handels- och mötesplats. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
562kB

Abstract

Denna studie har undersökt hur stadskärnans utveckling påverkas av förändrade konsumtionsvanor inom detaljhandeln, så som nyttjande av ehandel och köpcentra. De centrala delarna av svenska städer har sedan medeltiden varit präglade av detaljhandeln, vilken har utvecklats från torgens marknader till butiker, varuhus och köpcentra samt vidare till det senaste; e-handeln (Bergman, 2003; Kärrholm och Nylund, 2011; Bruvik, 2019). Köpcentra utvecklades under 1970-talet i stadens periferi och blev en stark konkurrent till stadskärnans detaljhandel (Kärrholm och Nylund, 2011). Köpcentra har vuxit sig starkare och har konkurrerat ut stadskärnan allt mer. I samband med digitaliseringen av handeln (e-handeln) har stadskärnans roll som handelscentrum försvagats ännu mer. Skiftningarna inom detaljhandeln har gjort att även konsumtionen har förändrats. Den svenska konsumtionskulturen har gått från att handla allt mindre om pris och kvalitet till att istället vara en självförverkligande och identitetsskapande praktik (Fredriksson och Aslan, 2017). Bilanvändningen har haft stor inverkan på konsumtionen men även på staden och dess utformning (Tornberg och Hansen, 2007; Söderlind och Nedstam, 2015; Eskilsson och Thufvesson, 2017). Köpcentra anses många gånger vara ett tillgängligare alternativ än stadskärnan då de ofta är bilanpassade och byggda i viktiga kommunikationsnoder. Valet av handelsplats utgörs nästan uteslutande av tillgängligheten som därför blir avgörande för detaljhandelns fortlevnad i staden. Digitaliseringen av handeln har inneburit många möjligheter för konsumenter och handlare, men också många utmaningar. Konsumenter kan med hjälp av digitala medel enkelt hitta information, jämföra priser och byta handelskanal(Aslan, 2017; Fuentes och Svingstedt, 2017; Roncha, 2018). Stadskärnans handelsaktörer måste därför vara flexibla, kunna samarbeta med varandra och stadens planerare samt kunna använda sig av olika handelskanaler för att ha en chans mot köpcentra och e-handelsaktörer.

,

This study has examined how Swedish city centers has been affected by changes in the consumption habits in the retail industry because of the use of shopping malls and e-commerce. The central parts of Swedish cities have been characterized by the retail industry since the medieval. The retailing has evolved from the city markets to indoor shops, department stores, shopping malls and to the most recent platform – e-commerce (Bergman, 2003; Kärrholm och Nylund, 2011). Shopping malls were developed during the 1970’s in the outskirt of the cities and became a strong opponent to the retailing in the city centers (Kärrholm och Nylund, 2011). The shopping malls have grown stronger and is phasing out the city centers more and more. With the digitalization of the retail (e-commerce) the role of city centers as a commercial center has weakened even more. The Swedish culture of consumption is today more about identity and fulfillment than price and quality (Fredriksson och Aslan, 2017). The use of cars has had a major impact of the consumption, but it has also affected the city and its development (Tornberg och Hansen, 2007; Söderlind och Nedstam, 2015; Eskilsson och Thufvesson, 2017). Shopping malls is often seen as a more accessible option to use for shopping than the city centers because they are built for the cars access and are often built at important communication nodes. The choice of platform for shopping consists almost exclusively of the accessibility which therefore is crucial for the retail industry’s survival in city centers. The digitalization of retail industry has enabled many possibilities for both consumers and retailers, but also numerous difficulties. While standing in a retail shop, consumers can through digitalization with ease find information, compare prices, and quickly switch between shopping platforms and choose which product to buy in the end (Aslan, 2017; Fuentes och Svingstedt, 2017; Roncha, 2018). The retailers in city centers must therefore be flexible, be able to cooperate with each other and the city planners, but also updating their businesses, such as through e-commerce, to have a chance against the shopping malls and the e-commerce.

Main title:Stadskärnors utveckling i relation till detaljhandeln
Subtitle:en studie om hur konsumtionsförändringar inom detaljhandeln påverkar stadskärnors utveckling och attraktivitet som handels- och mötesplats
Authors:Ebelin, Ulrika
Supervisor:Alfengård, Matilda
Examiner:Norfall, Lisa
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:stadskärna, detaljhandel, centrumutveckling, stadsutveckling, konsumtionsförändringar, mötesplats, handelsplats
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15631
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15631
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:05 Aug 2020 10:50
Metadata Last Modified:06 Aug 2020 01:02

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits