Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Industrialiseringen av Västeuropa och den efterföljande sågverksexpansion som inträffade i Sverige
under 1800-talet påverkade de svenska skogarnas skötsel, struktur och funktion markant. Därmed
introducerades nya avverkningsmetoder och debatter om den bästa skogsskötseln drevs. Svenska
staten, via myndigheten Domänverket, påverkade skogsskötseln i stora delar av Sverige under
samma tid. Domänverket var en byråkratisk organisation som bland annat använde så kallade
cirkulärskrivelser för att styra verksamheten. De sammanhängande skogsområden som
Domänverket förvaltade löd under namnet kronoparker. Skogsindelningsplaner, det vill säga
detaljerade beskrivningar av skogstillståndet med planering för framtida skötsel, har upprättats för
Domänverkets kronoskogar från ungefär mitten av 1800-talet.

Det övergripande syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring hur utvecklingen av olika
kronoparker har skilt sig historiskt sett, både angående skogens skötsel och dess struktur, samt att
undersöka hur Domänverkets cirkulärskrivelser inverkade på kronoparkernas skogsskötsel och
skogarnas struktur. Det historiska källmaterialet som legat till grund för studien bestod av
skogsindelningshandlingar kring skogens utveckling och skötsel över tid samt Domänverkets
cirkulärskrivelser. Studieområdena var kronoparken Håckren i västra Jämtland, och Bjurfors i
Västmanlands län.

Analysen av skogsindelningshandlingarna visar att den skogsskötsel som bedrevs successivt
förändades för respektive kronopark. I Håckren kronopark har en dominans av avverkningsformen
timmerblädning, till ordnad timmerblädning samt slutligen trakthuggning skett från sent 1800-tal
till mitten av 1900-talet. I Bjurfors kronopark användes både blädning och trakthuggning med
dominans av åtgärden gallring under tidigt 1900-tal, följt av trakthuggning vid mitten av 1900-talet.
Även kronoparkernas skogsstruktur förändrades. I Håckren kronopark minskade andelen gammal
skog samtidigt som virkesförråd och tillväxt ökade. I Bjurfors kronopark ökade däremot både
andelen gammal skog och virkesförråd, samtidigt som tillväxten minskade något. Det är tydligt att
kronoparkernas tillstånd vid sekelskiftet 1900, till stor del berodde på hur områdena historiskt hade
nyttjats. Från början av 1900-talet och framåt, påverkades kronoparkernas skogar i första hand av
införandet av en modern och rationell skogsskötsel. Analysen av Domänverkets cirkulärskrivelser
visar att cirkulär 1:1950, vilket i princip förbjöd blädning, hade tydligast påverkan på
skogsstrukturen. Detta då en markant ökning av andelen kalmark skedde mellan 1940 och 1960-
talen för respektive kronopark. Eftersom ökningen startat redan innan cirkuläret utgavs, påvisas att
trakthyggesbrukandet redan börjat tillämpas.

Domänverket har försökt styra skogsbruket på statens mark med hårda direktiv vilket till viss del
fungerade. De lyckades öka virkesförråd och tillväxt i båda dessa kronoparker under 1900-talet och
här ser vi också tydligt orsaken till de ökande skogstillgångarna i Sverige, från slutet av 1800-talet
fram till idag. Min studie visar att det finns goda möjligheter att göra detaljerade undersökningar
med stort tidsdjup som täcker stora landskap. Den typen av kunskap är mycket viktig för ett framtida
skogsbruk där skogens olika värden tas tillvara.

The industrialization of western Europe, and the following forest exploitation which occurred in
Sweden during the 19th century, affected both the Swedish forests management, structure and
function in a significant way. Thereby, new logging methods were introduced and debates about the
best silviculture were taking place. The Swedish state affected the silviculture in many parts of
Sweden, through the State Forest Company (Swedish: “Domänverket”), during that same time. The
State Forest Company was a bureaucratic organization, which used circular letters to direct the forest
management. The forest owned by the state was divided into larger administrative units (Swedish:
”revir”) and each such unit was made of several forest districts (Swedish: “kronopark”). Forest
management plans, which are detailed descriptions of the forest conditions with plans for future
forest management, have been established for the State forests since around mid- 19th century. The
main objective with this study was to increase knowledge of the historical development of different
State forest districts, and to find out if the circular letters from the State Forest Company had any
effect on forest management. The historical records mainly consisted of forest management plans
with information about planed silviculture methods and the general condition of the forest, together
with the circular letters. The studied areas were Håckren forest district in Jämtland, and Bjurfors
forest district in Västmanland.

The analysis of the forest management clearly shows a change in each study area. In Håckren the
logging method was high-grading (ie. selective cutting of the largest trees) in the end of 19th centry,
followed by a period of high-grading and thinning, before changing to clear cutting around mid 20th
century. In Bjurfors, both high grading and clear cutting was used in the early 20th centry, followed
by a drift towards clear cutting in mid 20th century. The forest structure also changed. In Håckren
district, the proportion of old forest decreased, while the standing volume and growth increased. In
Bjurfors district on the other hand, both the proportion of old forest and standing volume increased,
while growth decreased somewhat. It´s very clear, that the two study areas forest condition in the
turn of 20th century, had been affected from historical utilization. From the beginning of the 20th
century and onwards, the forests of the districts were primarily influenced by the introduction of a
modern, very active and rational forest management. The analysis of the Forest State Company´s
circular letters showed that the first circular from 1950 had the greatest impact on the forest structure,
when a significant increase in the proportion of bare forest land occurred between 1940-1960 for
each district. Since the increase occurred before 1950, it’s obvious that clear-cutting was applied
even before the circular letter was implemented.

The Forest State Company has really tried to control the forestry on the state-owned land with hard
directives which to some extent worked. They succeeded in increasing standing volume and growth
in both of these forest districts during the 20th century and we can clearly see the reason for the
increasing forest resources in Sweden as well, from the end of the 19th century until today. My study
shows that there are fantastic opportunities to make detailed studies with a great depth of time that
cover large landscapes. This type of knowledge is very important for a future forestry where the
different values of the forest are utilized.