Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästsjukvården har under årens gång börjat efterlikna sjukvården på humansidan, och i och med det
har kraven på god vårdhygien blivit mer strikta. Ökande patientflöden och större patientantal på en
begränsad yta leder till en ökad risk för smittspridning och en god handhygien är essentiell för att
förhindra att smittsamma agens överförs mellan patienter.
Syftet med denna studie var att observera och dokumentera hur handdesinfektion och
handskanvändning efterföljdes på ett hästsjukhus i Sverige. Observationerna genomfördes av två
observatörer utifrån ett standardiserat formulär. Momenten som observerades delades in i tre
huvudkategorier i fallande riskbaserad ordning: “Kanylhantering”, “Omvårdnadsmoment med risk
för smitta” och “Omvårdnadsmoment”, där utförande och kvalitet av handdesinfektion samt
huruvida personalen behövde använda handskar noterades. Totalt observerades 16 individer; fyra
djurvårdare, fyra djursjukskötare och åtta veterinärer.
Handdesinfektion före ett moment hade en följsamhet på 15% (20/136), varav 10 procentenheter
(14/136) utfördes korrekt. Handdesinfektion efter ett moment hade en följsamhet på 26% (39/149),
varav 15 procentenheter (23/149) utfördes korrekt. Handskanvändning hade en följsamhet på 77%
(75/98). Utslaget på alla tillfällen för handdesinfektion hade djurvårdarna en total följsamhet på 11%
(11/100), djursjukskötarna på 35% (37/106) och veterinärerna på 14% (11/78). Utslaget på alla
tillfällen för handskanvändning hade djurvårdarna en total följsamhet på 58% (17/29),
djursjukskötarna på 79% (22/28) och veterinärerna på 88% (36/41).
Studien visar att följsamheten till handdesinfektion var låg och att handskar verkade användas som
ett substitut till handtvätt och handdesinfektion. Det finns utrymme för utveckling inom vårdhygien
och smittskydd på detta sjukhus.
Eftersom observationerna endast utfördes på ett hästsjukhus och på en mindre personalstyrka kan
resultaten endast appliceras på detta specifika sjukhus. Fler studier inom området behövs för att
kunna dra slutsatser om följsamhet för handhygienrutiner inom hästsjukvården.

Equine healthcare has started to resemble human healthcare over the years, and thus the
requirements for adequate infection control have become stricter. Increased patient flow and a larger
number of patients in restricted areas leads to an increased risk of spread of infection and adequate
hand hygiene is essential to prevent infectious agents from transmitting between patients.
The purpose of this study was to observe and document the compliance of hand desinfection and
glove use in an equine hospital in Sweden. The observations were documented by two observers
and based on a template. The elements observed were divided into three main categories in
descending order based on the level of risk: “Handling of cannulas”, “Nursing interventions with a
risk of infection” and “Nursing interventions”, where occurrence and quality of hand disinfection
and whether the staff needed to use gloves were noted. 16 individuals were observed in total: four
veterinary assistants, four veterinary nurses and eight veterinarians.
The compliance of hand disinfection before an element was 15% (20/136), of which 10 percentage
points was conducted correctly (14/136). The compliance of hand disinfection after an element was
26% (39/149), of which 15 percentage points (23/149) was conducted correctly. The usage of gloves
had a compliance of 77% (75/98). In total, the compliance of hand disinfection was 11% (11/100)
for the veterinary assistants, 35% (37/106) for the veterinary nurses and 14% (11/78) for the
veterinarians. In total, the compliance of glove usage was 58% (17/29) for the veterinary assistants,
79% (22/28) for the veterinary nurses and 88% (36/41) for the veterinarians.
The study shows that the compliance of hand disinfection was low and that gloves were seemingly
used as a substitute for hand wash and disinfection. There is much room for improvement in
infection control at this hospital.
Because the observations were made at one equine hospital and on a smaller workforce, the results
can only represent this specific hospital. More studies are required in this field to be able to draw
conclusions regarding compliance of hand hygiene routines in equine healthcare.