Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ecosystem services and many conflicting interests make management of small streams in the forest an important topic. Streams need to be protected in a way that maintains water quality, quantity and riparian characteristics. In 2013 the Swedish Forest Agency presented new Strategic Management Objectives (SMOs or “målbilder”), that included directives for protecting streams in the forest by better management of riparian zones and creation of buffers. The aim of this study was to determine how past forest management has affected riparian zones. The data was collected within the Krycklan Catchment Study area in Vindeln, Västerbotten County, Sweden in autumn of 2019. Characteristics of the riparian zones, such as species richness of woody plants and the presence of stumps, were inventoried and have been analysed both over time and at different distances from the stream. Additionally, a subjective visual analysis of aerial photos (from 1963 to 2013) and a measure of the buffer width left after a harvest were made. The results showed a connection between both species richness of all woody plants and deciduous species related to distance from stream and age class. Presence of stumps for deciduous trees decreased over time. There were also differences in riparian buffer width over time. It was difficult to see a correlation between past forest management and the components inventoried in riparian zones. The changes in the Forestry Act in 1993 could have had some effect on the protection of streams. The SMOs from 2013 have not yet had an effect on riparian zones.

Ekosystemtjänster och många intressenter gör skydd av små vattendrag i skogen till en viktig fråga. Vattendragen måste skyddas och skötas så kvaliteten och kvantiteten inte sjunker. Politik och lagar har reglerat hur skogsbruk ska bedrivas och 2013 kom nya målbilder vilket kunde utveckla skydd för vattendrag ytterligare. Målet med detta kandidatarbete var att se hur den historiska skogsskötseln har påverkat och utvecklat kantzoner över tid. Denna infallsvinkel är intressant för framtida skötsel och skydd av dels vattendrag men också av skogens- och vattnets ekosystem. Datat som är använt kommer från Krycklans avrinningsområde, Vindeln, Västerbottens län, Sverige och är insamlat hösten 2019. Olika komponenter i kantzonen som till exempel artrikedom och förekomst av stubbar har inventerats och analyserats. För att komplettera analysen har subjektiva analyser gjorts av flygfoton (från 1963 till 2013) och bredden på lämnade kantzoner efter avverkning har mätts. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan de olika inventerade komponenterna och åldersklass respektive avstånd från vattendraget. Det syntes skillnad i bredd på kantzoner som var lämnade innan och efter 1993. Det var svårt att se en korrelation mellan tidigare skogsskötsel och de inventerade komponenterna i kantzoner. Ändringarna i Skogsvårdslagen 1993 kan ha haft en effekt på kantzoner och det önskade skyddet av vattendrag. Målbilderna från 2013 har inte påverkat zonerna i denna studie.