Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The forest industry is one of the most important businesses in Sweden, accounting for 9-12 percent of the Swedish industry's total occupation, export, turnover, and added value. Although the investments made by the Swedish forest sector reached a new record during 2017, the industry stills struggle with low profitability. Development of the value chain can be decisive for sawmills to raise their solvency, such as improving productivity and achieve cost-saving through adopting operations management initiatives. By identifying non-value adding activities, organisations can achieve flow efficiency and thereby improve the flow of material.

Material handling is considered as one of the most potentially profitable areas for cutting down costs, which involves several processes. Order picking is seen as the most important and most challenging process to optimise among the many operations that occur within warehouses. Professionals acknowledge order picking as the highest priority for productivity improvements since its operations have a significant impact on the overall performance as part of the logistics chain. The emphasis on quality improvement and customer service has increased, forcing managers to focus more on minimising product damage, lead time, and picking accuracy.

With this background, it became important to analyse the process of order picking within the forest industry and see if there are certain aspects to be considered to increase productivity and efficiency. The study aimed to identify non-value adding activities within the existing inventory management and material handling at a wood company, focusing on the order picking process. The intent was to explore opportunities for improvement with the support of operations management theory.

The approach was a single case study to gain a deeper understanding of the topic being studied. Both quantitative and qualitative methods were adopted, through focus group interviews, time studies, observations, and inventory statistics. The collection of data was analysed to conduct a value stream map and calculate the lead time for ten orders, corresponding to 81 order lines. The performance was measured for each order line, including productivity, cycle time, and financial measures. Further, an ABC analysis was carried out to divide the product range according to their importance and reasoning about inventory layout and material management. By identifying the non-value-added activities and causes of these wastes, improvements were further discussed.

The results showed that unnecessary inventory and transportation occurred most often followed by defects, waiting, inappropriate processing, and unused employee creativity. The number of unnecessary movements of packages occurred to a great extent. The main factors causing it were incorrect positions, unstructured storage areas, and non-standard packages. The recommendation is to allocate products according to demand and order frequency periodically, pick orders in direct connection to production, and to perform stocktaking regularly to make sure that the package's accessibility is consistent with reality. Further, the existing compartments should be utilised better to avoid temporary storage and mixed compartments which will decrease transportation and unnecessary movements of packages.

Skogsindustrin är en av de viktigaste sektorerna i Sverige och står för 9–12 procent av den svenska industrins totala ockupation, export, omsättning och mervärde. Även om investeringarna från den svenska skogsindustrin nådde ett nytt rekord under 2017, kämpar branschen fortfarande med låg lönsamhet. Utveckling av värdekedjorna kan vara avgörande för sågverk för att höja deras soliditet, som att förbättra produktiviteten och uppnå kostnadsbesparingar genom att anta verksamhetsstyrningsinitiativ. Genom att identifiera aktiviteter som inte tillför värde, kan organisationer uppnå flödeseffektivitet och där genom förbättra flödet av material.

Materialhantering betraktas som ett av de mest potentiellt lönsamma områdena för att sänka kostnaderna, vilket involverar flera processer. Orderplockning ses som den viktigaste och mest utmanande processen för att optimera bland de många operationer som sker inom lager. Experter hävdar att orderplockning bör vara högsta prioritet för produktivitetsförbättringar eftersom dess verksamhet har en betydande inverkan på den totala prestanda som en del av logistikkedjan. Tyngdpunkten på kvalitetsförbättring och kundservice har ökat, vilket tvingar ledningen att fokusera mer på att minimera produktskador, ledtid och förbättra plockningsnoggrannheten.

Med problembakgrunden i åtanke, uppstod ett intresse i att analysera processen för orderplockning inom skogsindustrin och undersöka om det finns vissa aspekter som bör beaktas för att öka produktiviteten och effektiviteten. Syftet med studien var att identifiera icke-värdeadderande aktiviteter inom befintlig lagerhantering och materialhantering hos ett träföretag med fokus på orderplockningsprocessen. Avsikten var att utforska möjligheter till förbättring med stöd av operativ ledningsteori.

Studiens angreppssätt var en enskild fallstudie för att få en djupare förståelse för ämnet som studerats. Kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpades genom en fokusgruppintervju, tidsstudier, observationer och lagerstatistik. Insamlingen av data analyserades för att skapa en värdeflödesanalys och beräkna ledtiden för tio ordrar, motsvarande 81 orderrader. Prestationen mättes för varje orderrad inkluderat produktivitet, ledtid och finansiella värden. Fortsättningsvis, utfördes en ABC analys för att dela in produktsortimentet sett till betydelse och föra ett resonemang om lagerstruktur och hantering av material. Genom att identifiera de icke värdeskapande aktiviteterna och dess orsaker, kunde förbättringar senare diskuteras.

Resultaten visade att onödigt lager och transport skedde i hög utsträckning, följt av defekter, väntan, olämplig bearbetning och att personalens kreativitet inte togs tillvara på bästa möjliga sätt. Antalet onödiga förflyttningar av paket inträffade till stor del. De viktigaste faktorerna som orsakade det var felaktiga positioner, ostrukturerade lagringsområden och icke-standardpaket. Rekommendationen är att klassificera produkter sett till betydelse enligt efterfrågan och beställningsfrekvens med jämna mellanrum, plocka ordrar i direkt anslutning till produktionen och utföra inventeringar regelbundet för att se till att paketets tillgänglighet är förenlig med verkligheten. Vidare bör de befintliga facken utnyttjas bättre för att undvika tillfällig lagring och blandade produkter och längder i samma fack vilket minskar transport och onödiga paketförflyttningar.