Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förtätning i städer och olovliga trädfällningar är problematisk för stadsträd. I staden är träd ett viktigt element och främjar människornas hälsa och välbefinnande. Förutom människans behov i form av bland annat rekreation och återhämtning, bidrar träden med flera ekosystemtjänster. Bland annat renar träd luften på koldioxid och infiltrerar farliga partiklar. De bidrar även till skugga vilket begränsar hårdgjorda ytors värmeabsorberande förmåga. Vid kraftig nederbörd kan trädkronorna fånga upp stor mängd regn, vilket fördröjer och minskar belastningen på dagvattensystemen.
Syftet med det här arbetet är att jämföra fyra olika ekonomiska trädvärderingsmodellen; Alnarpsmodellen 2.2, Stockholmsmodellen, Stritzkes modell och VAT19. Varje modell är uppbyggda av parametrar, vilket påverkar slutvärdet. De parametrar som gåtts djupare in på är: basvärde, trädart, ålder, kondition och etableringskostnad. Modellerna har beskrivits och jämförts med fokus på arbetet frågeställningar. Att arbeta med ekonomisk trädvärdering ger träden ökat skydd i den hårdgjorda staden.
Den praktiska delen innehåller moment där testträd värderats. Resultatet visade tydlig skillnad för värdet på träden beroende på modell. Syftet med arbetet var inte att hitta den perfekta värderingsmodellen, utan försökte hitta för- och nackdelar hos dem. Stockholmsmodellen och Stritzkes modell är något föråldrade och behöver genomgå en uppdatering för att lämpa sig bättre i nutiden, framförallt för att kunna användas till fler trädsläkten. VAT19 och Alnarpsmodellen 2.2 är lämpligare för användning. Speciellt för deras flexibilitet för att få fram basvärde. VAT19 kännetecknas av sina subjektiva parametrar, där åldern och placering lyfts fram. Medan Alnarpsmodellen 2.2 använder objektiva parametrar och får ett generellt högre värde. Ett värde som ger en god ersättning till den drabbade, medan andra finner värdet orimligt högt och jämför med andra modeller som kan ge lägre.

Urban densification and illegal tree felling are problematic for city trees. In the city, trees are an important element and promote the health and well-being of people. In addition to human needs in the form of recreation and recovery, among other things, the trees contribute with several ecosystem services. Among other things, trees clean the air of carbon dioxide and infiltrate dangerous particles. They also contribute to shade, which limits the heat-absorbing ability of hardened surfaces. During heavy rainfall, the tree canopy can catch large amounts of rain, which delays and reduces the load on the stormwater systems.
The purpose of this work is to compare four different economic tree estimation models; Alnarp model 2.2, Stockholm model, Stritzke's model and VAT19. Each model is made up of parameters, which affects the final value. The parameters that have gone deeper into are: base value, tree species, age, fitness and establishment cost. The models have been described and compared with a focus on work issues. Working with economic tree assessment gives the trees increased protection in the hardy city.
The practical part contains elements where test trees have been evaluated. The result showed a clear difference in the value of the trees depending on the model. The thesis did not find the perfect valuation model, but tried to find the pros and cons of them. The Stockholm model and Stritzke's model are somewhat outdated and need to be updated to suit them better in the present, especially to be used for more tree genus. VAT19 and Alnarp model 2.2 are more suitable for use. Especially for their flexibility to get basic value. VAT19 is characterized by its subjective parameters, where the age and placement are highlighted. While the Alnarps model 2.2 uses objective parameters and gets a generally higher value. A value that gives good compensation to the affected, while others find the value unreasonably high and compare with other models that can give lower.