Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats gör ett tvärvetenskapligt försök att besvara huruvida sen höstplantering i enlighet med äldre odlingsbeskrivningar påverkar skördenivåer och blominducering hos fem svenska lokalsorter av potatislök, Allium cepa AggregatumGruppen. Uppsatsen frågar hur historiska odlingsmetoder kan bidra till förståelsen av den genetiska spännvidden i det bevarade växtmaterialet och om kunskap om introduktionshistoria och folklig taxonomi kan bidra när bevarandevärden formuleras och utvärderas.

Litteraturstudien visar att flera sorter av schalottenlök importerades, provodlades och spreds i landet under 1830- och 1840-talet. Arkivgenomgångar visar att 'Leksandslök' odlades i Svenska trädgårdsföreningens trädgård redan 1859 och att det i Frankrike, Tyskland och England vid tiden fanns ett flertal sorter beskrivna och namngivna efter sin förmodade härkomst.

Potatislök beskrivs i litteraturen under den tidiga delen av 1800-talet ofta med prefixet ”egyptisk” och sammanblandningar sker också med hybriden luftlök, A. x proliferum, som länge går under trivialnamnet Egyptisk luftlök i Sverige.

I uppsatsen visas hur den lök som bl.a. Linné kallade johanneslök historiskt haft oklar taxonomisk tillhörighet och argumenterar för att johanneslök syftar på ett särskilt odlingssystem där lök planteras för en tidig skörd. Svenska namnvarianter som pehrsmässolök, vårlök och johannislök kan förstås på samma sätt. I litteraturstudien presenteras äldre odlingsbeskrivningar från genomgången litteratur i form av en tabell (Bilaga 1). Här visas att höstplantering av såväl schalottenlök som de svåridentifierade kulturformer av lök som kallas varianter av johannislök och jacobslök förespråkas fram till 1800-talets mitt medan förekomsten av odlingsbeskrivningar av en särskild sort av schalottenlök särskilt lämpad för nordliga förhållanden går att hitta först på 1850-talet

I arbetets andra del presenteras ett odlingsförsök utfört i Skåne och Roslagen där fem sorter insamlade i Poms inventeringar planterats både höst och vår. Resultatet visade att samtliga sorter överlevde höstplantering och gav jämförbara skördar med den vårplanterade gruppen.

Uppsatsen argumenterar för att kunskap om såväl äldre odlingssystem, introduktionshistoria och folktaxonomi fördjupar länken mellan de kulturhistoriska och biologiska bevarandevärdena för det växtmaterial som dokumenterats och bevaras inom Programmet för odlad mångfald. Med fortsatt fokus på nyttjande och stärkande av den odlade mångfalden kan även växtmaterialets sociala värden komma att stärkas och behöva definieras tydligare.

This essay makes an interdisciplinary attempt to answer whether late autumn planting in accordance with older cultivation descriptions affects harvest levels and flower induction in five Swedish landrace cultivars of potato onions, Allium cepa Aggregatum-Group. The essay asks whether knowledge of older cultivation methods can contribute to understanding the genetic spread of the preserved plant material and how knowledge regarding introduction history and popular taxonomy can contribute when preserving values are formulated and evaluated.

The literature study shows that several cultivars of shallots were imported, cultivated and distributed in Sweden in the 1830’s and 1840’s. The landrace cultivar 'Leksand' was grown in the garden of the Swedish Garden Association in 1859 and that several cultivars were known at the time in France, Germany and England.

During the early part of the 19th century the potato onion are often described in the literature with the prefix Egyptian and mix-ups also occur with the hybrid Tree onion A. x proliferum, which for a long time goes by the common name Egyptisk luftlök in Swedish. The thesis describes how the onions that ia. Carl Linnaeus called Johanneslök historically have had unclear taxonomic affiliation and suggests that the term Johanneslök refers to a special cultivation system where onion sets are planted for an early harvest. Swedish name varieties such as pehrsmässolök, vårlök [Spring onion] and johannislök can be understood in the same way. In the literature study, older culture descriptions from the reviewed literature are presented in the form of a table (Bilaga 1). Here it is shown that autumn planting of both shallots and the hard-to-identify cultural forms of onions called by names like johannislök and jacobslök is advocated until the mid-19th century, while the occurrence of culture descriptions of a certain kind of shallots especially suitable for northern conditions can be found first in the 1850’s.

The second part of the essay presents a cultivation trial in which five cultivars were planted both in autumn and in spring. The results showed that all cultivars survived autumn planting and gave comparable yields to the spring planted group.

Knowledge of older cultivation systems, introduction history and folk taxonomy deepens the link between the cultural-historical and biological conservation values of the plant material that has been documented and preserved within the Programme for Diversity of Cultivated Plants. With continued focus on utilization of landrace cultivars the social values of the plant material may also be strengthened and therefore also need to be defined further.