Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Malmö är ett exempel på en före detta ledande varvsstad, som likt andra västerländska varvsstäder drabbades hårt under 1970-talets avindustrialisering. För att komma till bukt med stadens dalande ekonomi och befolkningskurva implementerades nya stadspolitiska strategier, även detta i linje med andra västerländska varvsstäder. Ett vanligt stadsplaneringsverktyg har blivit att omvandla industriella hamnområden till nya, moderna, havsnära boenden att locka inflyttning och ändra identitet med (Anderson, 2014; Landén Helmbold, 2017; Mah, 2014; Möllerström, 2011; Timur, 2012). Fokus för den här uppsatsen har varit att undersöka vad närheten till vatten betyder för stadsmiljön, och huruvida malmöborna själva identifierar sig som boende i en kuststad eftersom författaren själv inte upplever närheten till vatten så påtaglig som den torde vara.

Syftet har varit att undersöka hur malmöbornas relation till vatten ser ut, och i vilken utsträckning de upplever Malmö som kuststad. Målet med arbetet har varit att bidra till ett kunskapsunderlag för vikten av vattenmiljöer i städer.

Arbetet är uppdelat i två delar. Den första, större delen utgörs av en litteraturstudie som ämnar att svara på de två första frågeställningarna: vad spelar vatten för roll i en stads identitet? och Vad har tillgången till vatten betytt för just Malmö? Den andra delen utgörs av en enkätstudie med syftet att nå ut till boende i Malmö för att ta reda på hur de upplever vattenmiljöerna som redan finns att tillgå i staden. Detta är menat att besvara den tredje och sista frågeställningen Upplever malmöborna att de har nära till vatten?

Resultatet av studierna visar att platsankytning spelar stor roll för invånares välbefinnande, och för att planera för bra livsmiljöer behöver stadsplanerare och andra beslutsfattare förstå vikten av att de boende i en stad knyter an till den, och hur de gör det på bästa sätt. Vattenmiljöer och miljöer med inslag av vatten är enligt White (2010) högre rankade än andra. Malmö, som redan har vattennärvaro i form av både havsläge och kanaler som löper genom stadskärnan, borde därför kunna utveckla dessa för att skapa bättre vardagsmiljöer för sina invånare. Resultatet av enkätstudien visar också att malmöborna efterfrågar en upprustning av kanalrummen, och att de skulle börja använda sig av kanalrummen mer om detta skulle ske.

Litteraturstudien visar även hur och varför Malmö stad började förändra sin stads identitet efter den nedgång staden upplevt när varvsindustrin avvecklades. En stark stadspolitik bedrevs från kommunstyrelsen, som arbetade för att omprofilera staden till en miljövänlig kunskapsstad istället för förfallen varvsstad. Detta kan vara en bidragande faktor till att varvsstadsidentiteten mattades av, då den inte längre belystes i stadspolitiken som bedrevs.

Malmö is a textbook example of a former leading port city which, as several other western port cities, were hit hard under the 1970’s deindustrialization. The city council implemented new urban policies in order deal with the city’s economic decline and decreasing population figures, a strategy that has been common for other western port cities also suffering from deindustrialization. Renewing old harbour sites through urban waterfront rejuvenations projects has become a common tool to turn old, derelict sites into modern waterfront neighbourhoods. This is done to rebrand the city and attracts new residents (Anderson, 2014; Landén Helmbold, 2017; Mah, 2014; Möllerström, 2011; Timur, 2012).

The aim of this paper has been to study what role the presence of urban water plays for a city’s identity and if the citizens of Malmö perceive themselves as living in a coastal town. The research has been done primarily by literature studies, surveying and some GIS-analysis. The literature study has answered the two questions “what role does water play in city identity?” and “what has the presence of water meant for Malmö?”. The survey results were joined to GIS data, and were used to answer the third and final question “Do the citizens of Malmö perceive their proximity to urban water?”

The results of the studies made show that place attachment plays a significant role in citizen satisfaction, and an understanding of how citizens attach to their living environment is crucial for spatial planners and policy makers. Water environments, or even environments with water features, are ranked higher than those without, as shown in Whites (2010) studies. Malmö is situated by the sea and has canals running through the city center and should therefore be able to develop these into better everyday environments. The survey results showed that the respondents not only requested an improvement to the canal environment but would also use the spaces more often if they were improved.

The literature study also showed how and why Malmö pushed new urban policies after the decline of the shipbuilding industry. The city council rebranded the city as the sustainable knowledge city, instead of the derelict port city. This could have been a driving factor for losing the port city identity.