Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trädgårdar och natur har visat sig ha positiva hälsoeffekter bland annat på stress. Förr var sjukhusets placering viktig med hänsyn till att det skulle finnas tillgång till vacker natur. Inom psykiatrin var trädgårdar och trädgårdsterapi en del av behandlingen och ansågs kunna lindra ångest. Intresset för trädgårdar inom vård och psykiatri minskade kraftigt under 1900-talets mitt, men idag finns åter ett intresse för hur vårdens fysiska miljö påverkar patienterna och deras tillfrisknande.
I den här kandidatuppsatsen undersöks hur utemiljön vid en barn-och ungdomspsykiatrisk akutmottagning kan utformas med stöd i evidensbaserad design om trädgårdar i vårdsammanhang. Syftet är också att redovisa eventuella förslag till åtgärder i en plan.
Som metod har utomhusmiljön undersökts utifrån sammanlagt nitton designkriterier som visat sig viktiga i utemiljön vid vårdinrättningar. En semistrukturerad fokusintervju med personal på den aktuella barn - och ungdomspsykiatriska akutmottagningen har genomförts i syfte att undersöka betydelsen av utomhusmiljön och designkriterierna för patienterna. En tidigare uppgift genomförd inom ramen för kursen hälsoträdgårdar (kallad pilotstudien) vid samma barn- och ungdomspsykiatriska akutmottagning har gett viktig bakgrundskunskap om målgruppen och deras behov i kontakten med utemiljön.
Atriumgårdarna anses viktiga för patienterna, särskilt för de som vårdas under tvång. Utemiljön ses också som en tillgång i vården av patienterna då de bland annat kan hjälpa till och dämpa ångest med till exempel fysisk aktivitet. Atriumgårdarna föreslås bland annat få olika utformning med utgångspunkt från utmaningsgradienten i teorin om stödjande miljöer. Atriumgård A får stå för avskildhet, vildhet/natur och rofylldhet medan atriumgård B inriktas mot sociala möjligheter samt lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. I omgivande grönområde föreslås ändringar som bland annat mer sammanhängande promenadstråk, fler sittplatser och aktivitetsområde inriktat på äldre barn.
Avslutningsvis redovisas resultatet i en illustrationsplan för atriumgårdarna och en illustrationsplan för det omgivande grönområdet där överväganden har gjorts från både inventering och intervju.

Gardens and nature have shown to have positive health effects, including stress. In the past, the location of the hospital was important considering that there was access to beautiful scenery. In psychiatry, gardens and garden therapy were part of the treatment and were considered to be able to relieve anxiety. Interest in gardens in health care facility and psychiatry declined in the middle of the 20th century, but today there is an interest in how the physical environment of the health care facility affects patients and their recovery.
This dissertation examines how the outdoor environment of a child and adolescent psychiatric emergency room can be designed with support in evidence-based design of gardens in care settings. The purpose is also to report any proposals for measures in a plan.
As a method, the outdoor environment has been examined on the basis of a total of nineteen design criteria that have proved important in the outdoor environment at health care institutions. A semi-structured focus interview with staff at the current pediatric and adolescent psychiatric emergency room has been conducted to investigate the importance of the outdoor environment and the design criteria for the patients. An earlier assignment carried out within the a health gardens course (called the pilot study) at the same child and adolescent psychiatric emergency room has provided important background knowledge about the target group and their needs in contact with the outdoor environment.
The Atriums are considered important for patients, especially for those under forced care. The outdoor environment is also seen as an asset in the care of patients as they can, among other things, help and cushion anxiety with, for example, physical activity. Among other things, the atriums are proposed to have a few different designs based on the challenge gradient in the theory of supportive environments. Atrium A can stand for privacy, wildness / nature and tranquility, while Atrium B focuses on social opportunities as well as fun and meaningful activities. In the surrounding green area, changes are proposed such as more connected walking paths, more seating and activity area aimed at older children.
Finally, the results are presented in an illustration plan for the atrium A and B and an illustration plan for the surrounding green area where considerations have been made from both inventory and interview.