Home About Browse Search
Svenska


Persson, David, 2020. Lavspridning på hyggesbrända hyggen. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img] PDF
3MB

Abstract

Den boreala skogen har under mycket lång tid präglats utav bränder. Innan människan började kontrollera skogsbränder var det en naturligt återkommande störning. Idag bekämpas och kontrolleras naturliga skogsbränder av människan för att skydda timmer i skogarna. Eftersom naturliga bränder numera är sällsynta utför skogsbruket mindre, kontrollerade bränder, så kallade hyggesbränningar. De användas som föryngringsåtgärd eller naturvårdsåtgärd (naturvårdsbränning) av skogsbruket. Vid bränningarna bränns avverkningsrester och markvegetation bort vilket skapar en gynnsam miljö för skogsplantor och sådd. Det negativa med hyggesbränningar är att även renlavarna (gulvit renlav (Cladonia arbuscula), gråvit renlav
(Cladonia rangiferina), fönsterlav (Cladonia stellaris) och islandslav (Cetaria islandica)), renens vinterbete, bränns bort. Vilket kan leda till att konflikter uppstår mellan rennäringen och skogsbruket när det sker inom renbetesområdet. Artificiell lavspridning är en metod som troligtvis skulle kunna minska renlavens etableringstid efter hyggesbränning och därmed minska konflikter mellan näringarna. Tidigare studier, utförda i liten skala i enskilda bestånd, har visat att artificiell lavspridning kan minska renlavarnas etableringstid efter bränning.

Den här studien undersökte artificiell lavspridning som metod och dess lämplighet att användas storskaligt av skogsbruket. Studien bestod av två delar. Den första delen är ett blockförsök där täckningsgraden av renlavar skattades i tre olika behandlingar, ”obränt”, ”bränt” och ”bränt med lavspridning”. Blockförsöket utfördes på det redan påbörjade Sörånäsförsöket i närheten av Junsele, Västernorrland. I den andra delen undersöktes renlavsfrekvensen på två olika behandlingar, ”bränt” och ”bränt med lavspridning”, med hjälp av en transektinventering. Transektinventeringarna utfördes i Sörånäs och ytterligare tre områden i Norrbotten där man spridit renlavar på bränd mark.

Resultatet av studien blev att renlavar, inte helt oväntat, brändes bort under en hyggesbränning. Viktigare var dock att studien visade att artificiell lavspridning potentiellt kan användas på beståndsnivå, på rätt marker. Ett av fyra studieområden visade att artificiell lavspridning påverkade lavetableringen positivt. Det behövs dock mer forskning på vilka bestånd som är lämpliga för artificiell lavspridning men den här studien ger en antydan om att det kan vara typiska, fattiga tallhedar på sandjordar.

,

The boreal forest has a history of frequent forest fires. Before humans started to control forest fires, they were a significant part of the natural disturbance regime. Today forest fires are controlled and suppressed to protect timber values in the forests. Since natural “wild” forest fires are rare nowadays, forestry are using smaller controlled fires (slash burns). Small scale burning can be used in regeneration purpose or nature conservation management. Slash burns remove the logging slash and ground vegetation which makes a favorable environment for regeneration of forest plants. During a fire the terrestrial lichens are consumed by the fire. Reindeer lichens (Cladonia arbuscula, Cladonia rangiferina, Cladonia stellaris, Cetaria islandica) are the main winter forage for reindeers in the reindeer husbandry practice. When slash burns are used in the reindeer herding area, conflicts arise between forestry and reindeer husbandry. Artificial dispersal of reindeer lichens is a method that potentially could reduce the regeneration time and possibly minimize the conflict. Earlier studies have shown that artificial spread of reindeer lichens, in single stands, could reduce the lichen regeneration time on burned soil.

This study evaluated artificial dispersal of reindeer lichens as a method, and investigated if it can be used in practical, large-scale forestry. The first part of the study is a block-based experiment were lichen cover was estimated in three different treatments, “unburned”, “burned” and “burned with artificial dispersal of reindeer lichens”. The block experiment was carried out on the already existing experiment in Sörånäs, west of Junsele, Västernorrland. In the second part lichen frequency was measured in two different treatments,
“burned” and “burned with artificial dispersal of reindeer lichens”. Lichen frequency was inventoried using a transect-method. The transect inventory was carried out in Sörånäs and in three areas in Norrbotten were dispersal of lichen was previously done.

The result was, to no surprise, that terrestrial lichen are consumed by a slash burn. However, artificial dispersal of reindeer lichens can potentially be used on a stand level, on sites with the right conditions. One of the four study sites showed that artificial dispersal of lichens affect the reestablishment of reindeer lichens. More research is needed to know in which kind of stands artificial dispersal of lichen might be effective in. However this study hints towards that the highest chance that artificial dispersed reindeer lichens may establish is in low productive pine stands on sandy soils.

Main title:Lavspridning på hyggesbrända hyggen
Authors:Persson, David
Supervisor:Hedenås, Henrik and Löfroth, Therese
Examiner:Sjögren, Jörgen
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Volume/Sequential designation:2020:1
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:artificiell, lavspridning, hygge, ren, renskötsel, renbete, hyggesbränning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15307
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15307
Subjects:Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:03 Feb 2020 09:19
Metadata Last Modified:04 Feb 2020 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits