Home About Browse Search
Svenska


Johansson, Emma, 2019. Möjligheter för hållbar rapsodling genom samodling med baljväxter. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img] PDF
555kB

Abstract

Raps är den tredje mest odlade grödan i Sverige, med många ändamål som gör den värdefull för mänskligt bruk. Samtidigt är raps en gröda som kräver mycket insatser i form av mineralkvävegödsel och pesticider. I höstraps är särskilt kvävehushållningen under våren ett problematiskt moment. Samodling med frostkänsliga baljväxter har de senare åren föreslagits som en lösning på denna problematik. Baljväxterna växer då tillsammans med rapsen under hösten och dör av frost under vintern. Följande vår växer rapsen som ensam gröda samtidigt som de döda baljväxterna mineraliserar kväve fram till skörd. I detta arbete undersöks översiktligt vilka möjligheter olika samodlingskombinationer av baljväxter har för en mer hållbar rapsodling. Litteraturstudien visade att det var komplicerat att uppnå en balans av konkurrens och facilitering mellan raps och baljväxter. Denna balans påverkades dessutom av odlingsfaktorer och interaktioner sinsemellan samodlingsarter. Samodling med baljväxter visade sig vara lämpligare än samodling med icke baljväxtarter utifrån rapsskörd och kväveinnehåll i rapsens ovanjordiska delar. Samodling med baljväxter som frös bort under vintern gav övervägande bättre resultat än när baljväxterna var närvarande under våren, eftersom baljväxterna då ofta hade en konkurrerande effekt på rapsen. Även i försök med frostkänsliga baljväxter som såddes in i en etablerad vitklövergröda var konkurrens en svårighet. Ur litteraturstudien framkom att det rådde delade meningar bland tillfrågade rapsodlare om användningen av frostkänsliga baljväxter. Många var av åsikten att metoden var lovande, samtidigt som deras främsta osäkerhet gentemot metoden var skördeminskning i förhållande till konventionellt jordbruk. Baljväxterna kan emellertid inte bidra med så mycket kväve att det är ett alternativ för att helt ersätta mineralkvävegödsel. Samodling med frostkänsliga baljväxter skulle ändå kunna vara ett sätt att öka avkastning och kväveinnehåll, antingen genom att ersätta en del av mineralkvävet med baljväxter eller genom att fortsätta med samma kvävegiva och öka skörden ytterligare med baljväxtsamodling. Skördeökning bör inte ses som främsta anledningen till samodling, det bör snarare ses som ett medel för att minska kvävegivan och hantera ogräs. Frågan om hur baljväxter interagerar med raps i samodling är relativt ny, och fler studier behövs för att eliminera potentiella riskfaktorer innan en tillämpning av odlingsteknikerna kan ske i praktiken.

,

Rapeseed is an important crop in the Swedish agriculture. It comprehends a wide array of uses for human purposes. However, rapeseed is also dependent on extensive inputs such as mineral fertilizers and pesticides, especially in the spring when oil seed rape requires large amounts of nitrogen. Intercropping with frost sensitive legumes has the last years been proposed as a way of decreasing the high inputs in winter oilseed rape. This report synoptically examines the possibilities for sustainable cultivation of rapeseed though legume intercropping. The literature study showed that the balance between competition and facilitation was difficult to achieve. Furthermore, other agricultural factors and interactions amongst companion plants affected this balance. Intercropping with legumes was more effective than intercropping with non-legumes. The intercropping of frost sensitive legumes predominantly gave better results than when the legumes where present during spring, since this often had a competitive effect on the rapeseed. Competition was also a problematic factor when winter rapeseed was sown into a growing white clover crop. Rapeseed farmers had different opinions on whether the utilization of frost sensitive legumes was a good method. Many thought the method was promising, while their main uncertainty was harvest reduction in relation to conventional agriculture. The legumes cannot contribute with so much nitrogen that it can completely replace the mineral fertilizer. However, intercropping with frost sensitive legumes could still be a way to increase yield and nitrogen content, either by replacing part of the mineral nitrogen with legumes or by maintaining the same mineral nitrogen supply and further increase the harvest with legume intercropping. Harvest increase should not be seen as the main reason for intercropping, but rather a way of reducing the nitrogen supply and managing weeds. The subject of how legumes interacts with rapeseed in intercropping is relatively new, and more studies are needed to eliminate potential risks before applying the cultivation techniques in practice.

Main title:Möjligheter för hållbar rapsodling genom samodling med baljväxter
Authors:Johansson, Emma
Supervisor:Carlsson, Georg
Examiner:Larsson Jönsson, Helene
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY003 Horticultural Science Programme 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:kvävefixering, kvävedynamik, näring, gödsel, pesticider, diversifiering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15278
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15278
Subjects:Crop husbandry
Language:Swedish
Deposited On:16 Jan 2020 11:41
Metadata Last Modified:17 Jan 2020 05:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits