Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hälta hos mjölkkor utgör ett allvarligt och omfattande djurhälsoproblem. Hälta leder till en
försämrad djurvälfärd för korna och till stora kostnader och produktionsförluster för lantbruket.
En viktig orsak till hälta hos mjölkkor är allvarliga trauma- och fångrelaterade klövhornsskador
såsom klövsulesår och böld i vita linjen. Orsakerna till dessa klövhornsskador är en kombination av fysiologiska förändringar i samband med kalvningen och patologiska inflammatoriska
störningar i klövarnas blodförsörjning och hornproduktion, s.k. fång. Av stor betydelse för uppkomsten av klövsulesår och böld i vita linjen är även trauma mot klövarna orsakat av hårda
golv, bristande klövvårdsrutiner samt otillräckliga liggtider. Syftet med examensarbetet var att
få en ökad förståelse för orsakerna till den, ur ett nationellt perspektiv, stora andelen mjölkkor
med klövsulesår, böld i vita linjen och andra fångrelaterade klövhornsskador vid Sveriges lantbruksuniversitets forskningscenter, Lövsta Lantbruksforskning. Besättningen har sedan 2015
haft en hög andel klövsulesår och böld i vita linjen. Nivåerna kulminerade år 2017 och början
av 2018 då ca 19 % av alla kor i besättningen registrerades med klövsulesår eller böld, vilket
är ca 4 gånger högre än genomsnittet i landet. Examensarbetet genomfördes som en retrospektiv
studie av befintliga klövvårdsdata från mjölkkor som gått i olika utfodringsförsök mellan 2014
och 2017. Målet var att undersöka om olika utfodringsregimer påverkade andelen mjölkkor
med allvarliga fångrelaterade klövhornskador vid forskningscentret. Bland annat ingick en
kompakt fullfoderstat och foderstater med en stor andel grovfoder.
I det befintliga dataunderlaget var det inga signifikanta skillnader i prevalensen av klövsulesår
eller böld mellan kor som gått i olika foderförsök där foderstat var en av flera oberoende variabler. För att kunna få statistisk signifikans för skillnader med den variation och i den storleksordning som sågs (ca 50 % mer hos de kor som ätit en kompakt fullfoderstat jämfört med de
kor som ätit en foderstat med en stor andel grovfoder) skulle det krävas ett betydligt större
dataunderlag. Däremot kunde man med hjälp av regressionsanalys se att ökande laktationsnummer var en signifikant prediktor för prevalensen av klövsulesår och böld, vilket är väl känt sedan
tidigare. Vidare jämfördes verkningsintervallet före kalvning och verkningsintervallet efter
kalvning mellan kor med och utan klövsulesår eller böld, vilket visade på ett icke signifikant
längre medelintervall innan och ett signifikant kortare medelintervall efter kalvning för de kor
som under registreringsperioden haft allvarliga klövhornsskador. Medelverkningsintervallet
före kalvning var dessutom signifikant större år 2017 än tidigare år, vilket möjligen kan ha haft
en påverkan på den höga prevalensen av allvarliga klövhornsskador som klövsulesår och böld
under 2017 och början av 2018.

Lameness in dairy cows is a serious and increasing welfare concern as well as an economic
concern for the dairy industry worldwide. An important cause of lameness is laminitis associated disorders such as sole ulcer and white line abscess. Important factors that contribute to
these lesions are physiological hormonal changes around the time of calving as well as laminitis, which is a pathological aseptic inflammatory reaction with obscure etiology. Of great importance is also the trauma to the soles caused by unnaturally hard flooring, insufficient claw
trimming and insufficient lying times. The aim of this thesis was to gather a greater understanding of the background of the high prevalence of sole ulcer and white line abscess in the dairy
herd at the Swedish Livestock Research Centre, belonging to the Swedish University of Agricultural Sciences. In 2017 the prevalence of sole ulcer or white line abscess in the herd was
19%, which is about 4 times higher than the national average that year. The study was designed
as a retrospective cohort study of claw trimming records for cows that participated in different
feed trials between 2014 and 2017. The main focus was to compare a compact total mixed ratio
feeding regimen with a high-level roughage regimen regarding to the risk of developing sole
ulcers or white line abscesses. Also trimming intervals before and after calving was compared
for cows with and without sole ulcer or abscess.
No significant difference in the prevalence of sole ulcer or abscess was found between different
feeding regimens after a 6 months observation period. To detect significant differences of the
prevalence of sole ulcer and abscess between feeding groups, presently around 50% more ulcers
or abscesses in the group fed the compact total mixed ratio feeding, a larger dataset would be
needed. However, lactation number was detected as a significant independent predictor positively correlated to the incidence of sole ulcers and abscesses, which is already a well-known
relationship. The results of the differences in trimming intervals before and after calving
showed a non-significant larger interval from trimming before calving to calving and a significant shorter interval from calving to trimming after calving for cows with sole ulcers or abscesses compared to cows without sole ulcers or abscesses. There was also a larger average
trimming interval before calving to calving in 2017 compared with earlier years, which possibly
could have had an impact on the high levels of sole ulcer and abscess of the white line recorded
in 2017.