Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ungulates are important animals in Swedish culture and economy, yet they are considered to cause considerable damage on forests to the disadvantage for the forest industry. At the same time, the forest industry is one of the reasons for the increased carrying capacity of moose and roe deer. Different factors affect the behaviours that cause the animals to inflict damage on the forest, but a main reason is access to browsing. The selection of habitat occurs on different spatial scales and this work looked closer on the selection at the 3ʳᵈ order, selection of habitat within the home range. The data that was used came from GPS collars from 7 female moose and 17 female roe deer that were tagged within the area of Nordmaling in northern Sweden as well as from camera traps within this area. The GPS data was analysed using Brownian bridge kernel method to receive the utility distribution and home range of the animals. Thereafter the data was connected to the ground cover map allowing a comparison of the usage of different types of habitat using a logistic regression. The GPS data was analysed for the full year, but also sectioned into the periods when the animals were expected to fawn, the rutting period, winter and the full year but excluding fawning, rutting and winter. The results showed for high usage of decidious trees for the full year in both moose and roe deer, while both groups seemed to avoid water. Moose also selected for clear-cuts throughout the year with an increase during winter. Urban areas showed for a higher usage than were expected for by roe deer. Rutting season increased the usage of arable land in moose while fawning season increased the usage of clear-cut areas by roe deer. The camera trapping data was also connected to the ground cover map and thereafter analysed with a Poisson regression. These results confirmed the high usage of decidious forest but contained high standard errors, likely as a result of low amounts of data. They also covered less habitat types as an effect of the sampling method. To benefit the forest industry, further studies would be needed on how the animals behave within the different habitats. However, the access to forage seemed to be a driving factor in the habitat selection with the exclusion of the rutting season in moose and the fawning season in roe deer.

Klövdjur är viktiga inom såväl svensk kultur som ekonomiskt, trots det anses de orsaka stor skada på skogen som i sin tur är till nackdel för skogsbruket. Samtidigt är en av orsakerna till de ökade populationerna av älg och rådjur skogsindustrin. Olika faktorer påverkar de beteende hos djuren som anses skada skogen, men en viktig faktor är tillgången till foder. Habitatval sker på olika spatiala skalor och det här arbetet har sett närmare på habitatval av den tredje ordningen, habitatval inom ett djurs hemområde. Data som insamlades kom från GPS-halsband från 7 älgkor och 17 rågetter som var märkta i området av Nordmaling som är beläget i norra Sverige samt från kamerafällor inom samma område. Data från GPSerna analyserades med Brownian bridge kernel method för att få fram hemområden och nyttjandet av områden inom detta hemområde, därefter sammankopplades data med en karta över marktäcket för att få fram en jämförelse av nyttjandet av olika habitat med hjälp av logistisk regression. GPS-data analyserades för hela året, men också uppdelat i perioder för när djuren förväntades kalva, vara i brunst, för vintern och för hela året men med uteslutande av kalvning, brunst och vinter. Resultaten visade på ett högt nyttjande av lövskog över hela året för både älg och rådjur medan båda grupperna verkade undvika vatten. Älgkorna valde också kalhyggen under hela året men med en ökning under vintern. Bebyggda områden visade på ett större nyttjande än vad som förväntades hos rådjur. Brunsten ökade älgkornas nyttjande av jordbruksmark medan kalvningen ökade rådjurens nyttjande av kalhyggen. Data från kamerafällorna sammankopplades också med data över marktäcket och analyserades med en Poisson regression. Resultaten bekräftade det höga nyttjandet av lövskog men innehöll höga medelfel, sannolikt som effekt av den låga mängden data från kamerafällorna. De täckte också färre habitattyper som en effekt av metoden för datainsamling. För att gynna skogsindustrin behövs ytterligare studier som visar hur älg och rådjur beter sig inom olika habitat, men tillgången till foder tycks vara en drivande faktor då det kommer till habitatval med undantag för vid brunsten hos älgkorna och vid kalvningen hos rågetterna.