Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här arbetet är baserat på en enkätundersökning av torkan 2018 och hur det har påverkat lantbrukarnas foderproduktion. Arbetet är avgränsat till lantbrukare som har nötkreatur och bedriver sin verksamhet i Skåne. Det har även gjorts intervjuer med två olika rådgivare för att få deras syn på hur 2018 blev för lantbrukarna.
I litteraturstudien har det studerats vilka som är de vanligaste och mest torktåliga grovfodergröderna som vi redan i dagsläget odlar i Sverige. Det har även tittats på olika sorters grödor som odlas i länder med torrare klimat som eventuellt skulle bli intressanta för Sverige om vi skulle få ett varmare klimat.
Slutsatsen för detta arbete blir som följer att lantbrukarna har generellt sätt lyckats med att få in tillräckligt med grovfoder dock på lite olika vis. Av de svarande på enkäten var det 48,5 % som klarade att få in tillräckligt med grovfoder på sin egen mark resterande 51,5 % fick köpa in grovfoder för att klara av stallperioden. 30,5 % av lantbrukarna fick skörda sina avsalu grödor eller etablera nya grödor på hösten som i sin tur senare kunde skördas som grovfoder. I de flesta fallen etablerade lantbrukarna någon form av vårgröda antingen korn eller havre. När vi intervjuade Per-Anders Andersson så sade han att det var vårkornet och havren som hade get den största grönmassa skörden. En annan rekommendation från hans sida var att man skulle försöka odla så pass mycket grovfoder så att lantbrukarna hade 25–30 % i överlagring. En annan faktor som spelat en stor roll för lantbrukarna är att myndigheterna agerade tidigt och gav tillstånd så att man kunde få skörda sina trädor och skyddszoner. Många lantbrukare har även spätt ut sina foderstater genom att utfodra med större mängd halm än vad de tidigare gjort men samtidigt för att hålla kvar vid en hög produktion så har man köpt in olika typer av kraftfoder för att inte halka efter. Några svar från vår enkätstudie visar att man har använt sig av alternativa fodermedel pga. torkan då har man bla använt sig av betblast, frukt, sly.

This work is based on a survey of the drought in 2018 and how it has affected the farmers' feed production. The work is limited to farmers who have cattle and conduct their business in Skåne. There have also been interviews with two different advisors to get their views on how 2018 became for the farmers.
In the literature study it has been studied which are the most commonand and most dry-resistant forage crops that we already produce in Sweden today. It has also been looked at on different kinds of crops that are grown in countries with drier climates that might be of interest to Sweden if we get a warmer climate.
The conclusion for this work is as follows that the farmers have generally succeeded in getting enough fodder, however in slightly different ways. Of the respondents to the survey, 48.5% were able to get enough roughage on their own land the remaining 51.5% had to buy roughage to get enough fodder during the winter months. 30.5% of the farmers had to harvest their cash crops or establish new crops in the autumn, which in turn could be harvested as roughage. In most cases, farmers established some form of spring crop either barley or oats. When we interviewed Per-Anders Andersson he said that it was the spring barly and the oats that had the largest green mass harvest. Another recommendation from his side was that one should try to cultivate so much roughage so that farmers had 25–30% in overlay. Another factor that played a major role for farmers is that the authorities acted early and gave permission so that they could harvest their lay-land and protection zones. Many farmers have also dilated their feed states by feeding with a larger amount of straw than they have previously done, but at the same time to keep up with a high production, various types of concentrate have been purchased so as not to lag. Some answers from our survey show that alternative feed materials have been used because of this. the drought then one has used beet tops, fruit, small leaf tree.