Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den vanligaste formen av lammproduktion i Sverige är så kallad höstlammspro-duktion, där lammen föds på våren, betar under sommaren och slaktas på hösten. Det förekommer dock att vårfödda lamm inte hinner nå slaktmognad till hösten. Branschen uppmuntrar producenter att föda upp sådana lamm som vinterlamm och skicka dem till slakt under vårvintern, då efterfrågan och avräkningspriset är högre. På så vis genererar lammen en högre slaktintäkt, men i dagsläget saknas kunskap om uppfödningskostnaderna förknippade med vinterlammsuppfödning. Därför var syftet med detta arbete att med hjälp av bidragskalkyler beräkna lön-samheten för vinterlammsuppfödning och jämföra dessa med beräkningar för andra tänkbara höstlammsscenarier. Syftet med arbetet var också att genom in-tervjuer med producenter kartlägga olika tillvägagångssätt vid vinterlammsupp-födning.
Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och genomfördes med producen-ter från sex gårdar med olika typer av vinterlammsproduktion. Resultatet visar att det förekommer skillnader mellan olika gårdar beträffande till exempel utfodring-sintensitet, management och slakttidpunkt. Faktorer som producenterna bedömer som viktiga för att lyckas med vinterlammsproduktion är foder av näringsmässig hög kvalitet samt friska djur
Bidragskalkylerna för vinterlammsproduktion utgick från bagglamm av päls- re-spektive köttras som väger 35 kg vid installning. Grundkalkylen visar att det högre avräkningspriset på vårvintern inte täcker de extra uppfödningskostnaderna som tillkommer för vinterlamm jämfört med att skicka slaktmogna lamm på hösten. Täckningsbidrag III blir för pälslamm -81 kr per djur och för lamm av köttras-korsning -56 kr per djur. Att föda upp små lamm som vinterlamm innebär ändå en mindre förlust jämfört med att skicka lamm till slakt som väger under 12 kg slak-tade. Det mest lönsamma alternativet för små lamm är att sälja dem som livlamm till en specialiserad vinterlammsproducent.
Känslighetsanalyser visar att ett positivt resultat (110 kr för pälslamm och 136 kr för köttraskorsning) kan uppnås för egenuppfödda vinterlamm om kravet på er-sättning för arbete sänks till 60 % av lönenivån i grundkalkylen. Kostnadstäckning kan i princip uppnås vid lägre kostnader för byggnader samt om lammen föds upp på enbart grovfoder, men det är tveksamt om motsvarande produktionsresultat kan uppnås under dessa förutsättningar. Om det i stället går åt mer kraftfoder än vad som beräknas i grundkalkylen, om ett nytt stall behöver uppföras för vinter-lammen eller om kontraktstillägget vid slakt uteblir försämras resultatet för vinter-lamm avsevärt.
Det mest lönsamma scenariot inom höstlammsproduktion är att lammen hinner nå slaktmognad inom avsedd tid. Mellanskillnaden mellan slaktintäkten från ett slaktmoget höstlamm och täckningsbidrag III för ett vinterlamm (1120 kr) illustre-rar hur stora resurser det är värt att investera i åtgärder som leder till att vårfödda lamm uppnår slaktmognad i avsedd tid.

In the most common form of lamb production in Sweden the lambs are born in spring, graze during summer and are slaughtered in autumn. In this production it happens that lambs do not reach slaughter maturity in time. The industry encour-ages producers to finish these lambs on stall during wintertime and send them to slaughter in early spring, when the demand and price is higher. In this way the lambs generate a higher revenue at slaughter. However, little is known about the costs associated with raising these lambs. Therefore, the aim of this study was to calculate the profitability of rearing spring born lambs during winter and compare these calculations with other possible scenarios for spring born lambs. The aim was also to explore different methods for winter lamb production through semi-structured interviews with producers.
Producers from six farms with different kind of winter lamb production partici-pated in the interviews. The results demonstrate that differences occur between farms regarding e.g. feeding intensity, management and time of slaughter. Factors that the producers consider important for a successful winter lamb production is feed of high nutritional quality and healthy animals.
The economic calculations were based on ram lambs of two different types, one used for pelt production (such as the Swedish Gotland sheep) and one for meat production (crossbreeds). The lambs were assumed to weigh 35 kg when housed indoors in the autumn. The basic calculation shows that the higher revenue in early spring does not exceed the extra production cost associated with winter lambs and the result is -81 SEK per animal for the pelt type lamb and -56 SEK per animal for the meat type lamb. However, raising small lambs as winter lambs results in a smaller loss compared to sending lambs to slaughter, if the carcass weight is ex-pected to be less than 12 kg. The most profitable alternative regarding small lambs is to sell them to a specialised producer.
Sensitivity analysis shows that a positive result (110 SEK for pelt lamb and 136 SEK for meat lamb) can be achieved if the demand on payment for labour is low-ered to 60 % of the wage level used in the basic calculation. Cost coverage can be achieved with lower building costs or if slaughter maturity can be reached without concentrates, but it is doubtful if equal production results can be accomplished under these circumstances. If instead the need for concentrates is higher than as-sumed in the basic calculation, if new buildings are needed to house the winter lambs or if only base price is acquired at slaughter, the result for winter lamb pro-duction is substantially impaired.
The most profitable scenario in autumn lamb production is when the lambs reach slaughter maturity within intended time. The difference between the slaughter revenues from a mature autumn lamb and the results from the winter lamb calcu-lation (1120 SEK) illustrates how large resources it is worth to invest in actions that results in spring born lamb reaching slaughter maturity in time