Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A great majority of the forests of Sweden have, throughout history, been used by humans in different ways. This has left traces, in the shape of historical remains. These are protected by Swedish law, but they are still often harmed in Swedish forestry. The planner of forest operations is a key player in the preservation of these historical remains, since they are responsible for finding and identifying these remains as well as making sure the information reaches the next step in the forestry chain. The planner has many different tools to his or hers disposal, when trying to find historical remains. One of which are old historical maps.

The purpose with this study is to examine the use of historical maps in different Swedish forest companies. Another aspect studied were whether the use of historical maps in the planning of forest operations might help the preservation of historical remains.

The study was divided into two parts – an interview study and a field study. Eight planners from the forestry companies SCA, Holmen, Weda and Mellanskog were interviewed. The field study involved four planners from the company Stora Enso who all planned the same area. Two of them had access to historical maps over the area, two had not.

In general, historical maps are not established planning tools in any of the planners’ workplaces. Most of the planners had met historical maps in their work but only a few used them regularly. In order to increase the use of historical maps, they need to be digitalized and incorporated into the planners’ field computers.

In the field study, the planners with access to historical maps moved differently over the area than those without. The planners with historical maps took longer time and walked further, but they also identified more historical remains than those without the historical map. Having access to the historical maps also affected how the planners interpreted the area. In conclusion, the study showed that historical maps, correctly used, is a useful tool when trying to find and identify historical remains.

Den övervägande delen av de svenska skogarna har genom historien påverkats av människans brukande i olika former, vilket lämnat efter sig spår i form av forn- och kulturlämningar. Dessa är skyddade enligt svensk lag men trots detta skadas en stor andel lämningar i skogsbruket. En viktig del i bevarandet av forn- och kulturlämningar är den skogliga planeringen, där planeringsansvariga förväntas hitta och identifiera lämningar i fält samt överföra den informationen till efterkommande led. Till sin hjälp har planeringsansvariga olika digitaliserade planeringsverktyg i form av bland annat FMIS (senare KMR), ortofoton, IR-bilder och laserscanning. Ett annat potentiellt hjälpmedel för att hitta och identifiera forn- och kulturminnen är historiska kartor.

Syftet med studien var att undersöka användandet av historiska kartor som et planeringsverktyg på olika skogsföretag. Vidare undersöktes även huruvida användandet av historisk karta kan underlätta bevarande av forn- och kulturlämningar vid avverkningsplanering.

Studien genomfördes i två delar – en intervjustudie och en fältstudie. Åtta planeringsansvariga från fyra skogs- och köpbolag; SCA, Holmen, Weda och Mellanskog, intervjuades. I fältstudien deltog fyra planeringsansvariga – samtliga från skogsbolaget Stora Enso. Alla fyra fick simulera en planeringssituation på samma område, där två hade tillgång till den historiska kartan över området och två inte hade det. Efter genomförd fältövning intervjuades planerarna.

Samtliga skogs- och köpbolag som planerarna tillhörde har etablerade rutiner i arbetet kring forn- och kulturlämningar. Däremot är inte historiska kartor ett etablerat planeringsverktyg hos något av dessa fyra skogsföretag. En stormajoritet av deltagarna har mött historiska kartor i någon form i arbetet, ofta via Länsstyrelsen, men enbart ett fåtal använder sig ofta av historiska kartor i sittplaneringsarbete. Ett starkt personligt intresse är avgörande. För att öka användandet av historiska kartor som ett planeringsverktyg efterfrågade en stormajoritet av de planeringsansvariga någon form av digitalisering och georeferering så kartorna kan användas i deras datasystem.

I fältstudien rörde sig planerarna på olika sätt över området beroende på om de
hade tillgång till historiska kartor eller inte. De som hade den historiska kartan rörde sig en längre sträcka, tog längre tid på sig och sökte av området annorlunda jämfört med de som inte hade någon historisk karta. De som hade tillgång till de historiska kartorna identifierade också fler lämningar än de som inte hade det. Tillgången på historisk karta påverkade också hur de placeringsansvariga tolkade områdets tidigare markanvändning. Studien visade avslutningsvis att historisk karta, om den används rätt, är ett bra hjälpmedel vid hittandet och identifierandet av forn- och kulturlämningar.