Axell Johansson, Gustav, 2019. Svårskötta gräsmattor i urban miljö : förutsättningar, problem och möjligheter. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
5MB |
Abstract
Gräsmattan har under en stor del av historien använts som ett smycke i trädgårdar likt perenner eller buskar. Innan gräsklipparen uppfanns på 1800-talet begränsade skötselintensiteten dess utbredning men har under 1900-talet fram till idag blivit en stor del av den urbana miljön, i vissa städer upp till 70% av grönytorna (Stewart, 2009). Gräsmattor används inte bara i parker och kring bostadshus utan även på mindre ytor i till exempel trafikmiljö, längs gångvägar och på många andra små ytor. Dessa ytor blir ofta svåra att klippa med åkgräsklippare utan måste klippas med handhållna gräsklippare eller trimmer vilket gör att mer tid går åt per kvadratmeter.
Gräsets största värde kan kokas ned till två enligt intervjuer som gjorts med parkpersonal, användarvärde/vistelsevärde och prydlighet. Användarvärdet är det som skiljer gräset från många andra typer av ytor som perenner, ängar eller buskage, prydligheten delar den med fler. För flera av de små ytorna kring vägar, i bullriga miljöer och små bitar mellan andra ytor försvinner användarvärdet när ingen vill vara på ytorna och använda dem. Då finns bara det estetiska värdet och vikten av prydlighet kvar, vilken det delar med andra typer av ytor. Det skulle därför kunna bytas ut mot något annat som klarar sig bättre eller är vackrare.
Uppsatsen vill undersöka ifall det finns problem med gräsmattor, vilka de är och hur förvaltare eller grönyteskötare kan tänka för att avhjälpa dem. Finns det ytor som passar bättre? Perennplanteringar som människor inte går över? Högvuxna örtrika ängar på större ytor? Stenlagda tramptåliga ytor? Genom att undersöka gräsmattans förutsättningar i den urbana miljön och gräsets svårigheter kan andra typer av ytor sedan diskuteras.
Intervjuer med skötselpersonal kring skötsel och problem med fula gräsmattor gjordes för att få en vinkel från dem som jobbar med gräsmattor. Även gräsmattans värde och plats i den offentliga miljön diskuterades. I intervjuerna framkom att gräsmattor har en stor roll att spela i den offentliga miljön men främst som lek och vistelseytor samt för att stadslandskapet skall se prydligt ut. När intervjun kom in på små ytor, ofta kallade restytor, så framkom att flera såg dem som problematiska och ibland svårskötta men att de över lag inte sågs som något problem. Ytorna sköts för att de ska se prydliga ut och har i och med det ett syfte enligt flera av de intervjuade.
En egen undersökning gjordes på 40 olika gräsmattor för att undersöka om de är onödiga så kallade restytor och vilket användarvärde de hade. Gräsmattornas kondition och status bedömdes genom att titta på slitage, ståndort och artsammansättning. Slutligen bedömdes hur lätt eller svår ytan var att sköta. När dessa aspekter vägs samman ger de en bild av vilket värde gräsmattan har som den är idag, vad den kostar i form av skötsel och vilket som vore den bästa användningen av ytan, estetiskt/användarmässigt och skötseltekniskt. I flera fall var svaret att ytan var bra som den är men i andra fall så finns en annan till synes bättre lösning. Inventeringen visade också situationer som gav specifika svårigheter/ problem för gräset:
- Slänter med gräs som är svårt att klippa (kan bytas ut mot ängsväxter som slås en gång per år och ger en större biologisk mångfald).
- Liten yta i hörn eller mellan vägar (kan bytas mot perenner eller buskage som ger större estetiska värden och i slutändan mindre skötsel).
- Mittremsa och vägkant (kan bytas ut mot urban äng eller torr perennplantering).
- Skuggad yta som utsätts för slitage (ett förslag är att ytan stängs av och ett fältskikt av skuggtåliga örter planteras).
Alternativ till gräs kartlades i en litteraturstudie där fem typer valdes ut:
- Urban äng, färre skötseltillfällen och högre biologisk mångfald, saknar användarvärden
- Perenner, prydlig och estetiskt tilltalande, saknar användarvärden och kan ha högt skötselbehov
- Örtartat fältskikt, skapar biologisk mångfald och har lågt skötselbehov
- Konstgräs, klarar högt slitage och har likartade fallskyddsegenskaper, saknar helt biologiska värden och ekosystemtjänster.
- Stenbeläggning/grus, klarar av högt slitage och ser prydligt ut om välskött, saknar helt biologiska värden och ekosystemtjänster
Fallstudie stadsträdgården
För att sammanfatta de olika aspekterna och visa ett samlat exempel gjordes en fallstudie på Stadsträdgården, en park i Uppsala. Inventeringen visade att 23 av 44 gräsmattor saknade eller hade lågt användarvärde och därmed skulle kunna vara någonting annat än klippt gräsmatta.
Flera av gräsmattorna låg i utkanten av parken mot vägar eller i sluttningar. De som var mot vägar uppfattades som bullriga och oattraktiva att sitta på. I dessa områden ges som förslag att göra om dem till ängar med stort inslag av örter. Längs kanten mot gångvägen kan gräset klippas om skötselpersonal eller boende vill ha en mer ordnad yta. Ängen är en mer biologiskt diversifierad biotop än gräsmatta, som är hem till många insekter som humlor och bin. De ytor som var för små för att äng skulle fungera föreslås bli perennplantering.
En stor yta i norra parken hade stora problem med att människor och cyklar orsakade så stort slitage att det bara var jord kvar. Ytan var kraftigt skuggad av stora träd vilket gjorde att gräset inte kan bilda en lika tät matta och återhämtar sig sämre efter höstens och vårens blöta. Skuggan gör området olämpligt för ängsväxter och området föreslås istället planteras med lund/skogsörter samt ett fåtal exoter vilket ger ett större estetiskt värde till platsen. Ytan bör under etableringstiden stängas av för att ge växterna tid att etableras. Området föreslås skötas endast genom att skräp plockas bort och oönskade växter tas bort som buskar eller små träd, annars får naturen ha sin gång.
Ett tredje typ av problem var ytor som var svåra att sköta förutom slänter och som låg i anslutning till planteringar. Planteringar bör i dessa områden förändras och omformas så att klippningen blir mer effektiv. Buskage bör slås ihop och ges en organisk form och planteringar kan flyttas hela vägen ut till kanten.
The lawn has been a part of human garden history for a long time. Before the lawnmower was invented in the 19th century the intensity of the management limited its spread. During the 20th century and until now lawns have become a large part of the urban environment. In some cities up to 70% of the park and green areas consist of lawns (Stewart, 2009). Lawns are not only used in large parks or around residential areas, but also in smaller areas, such as traffic areas, between walkways and in many small patches. These surfaces are often difficult to maintain with large lawnmowers, which are used for parks, and instead must be cut with hand-held lawn mowers or trimmers, this means that more time is spent per square meter.
The greatest values of grass that have appeared while interviewing park staff are mainly two things; user value, and neatness. The user value is what distinguishes the grass from many other types of surfaces such as perennials, meadows or bushes. However, the neatness it shares with other types of surfaces. In many of the small grass areas around roads, in noisy environments and in small areas between other surfaces the user value disappears, since no one wants to use them. This means that only the aesthetic value remains and the importance of neatness, which it shares with many other surfaces, and therefore can be replaced. This essay aims to investigate if there are problems with lawns, what they are and how they should be handled. Are there surfaces that are more suitable in these areas? Perennial plants that people don’t walk over? Tall, herb-rich meadows? Stone-paved and more resistant surfaces? By examining the condition of the lawns in the urban environment and the difficulties with the grass other types of surfaces can be presented and discussed in order to find the most suitable choice.
Three different types of examinations were carried out in this thesis. First maintenance personnel were interviewed about maintenance and problems with ugly lawns in order to get an angle from those who work with lawns. Also, the value and location of the lawn in the public environment was discussed. Here it emerged that lawns have a big role to play in the public environment, but mainly as areas of recreation and because of its neatness. When the small surfaces were discussed, often called residual surfaces, the informants saw them as problematic and sometimes difficult to maintain. Although, they were generally not seen as a big problem. The surfaces are maintained in order to look neat and therefore have a purpose according to several of those who were interviewed.
The second method used was a inventory of 40 different lawns. They were studied in order to investigate whether they could be seen as unnecessary surfaces and what user value they had. In addition, the condition of the lawn was studied by looking at the wear and tear, site preference and composition of species (weeds). Finally, the difficulty of the maintenance was examined. When all these categories were weighted together several things could be discussed, such as the value the lawn gives in its current state, the cost of maintenance and what would be the best use of the surface, aesthetic or user-friendly. In several cases, the answer was that the surface was good as it was but in some cases, there was another possible solution. The survey also revealed situations that caused specific difficulties or problems for the grass:
- Slopes with grass that are difficult to cut, which can be replaced by meadow plants that are only cut down once a year and provide a greater biodiversity.
- Small areas in corners or between roads, which can be replaced with perennials or shrubs that gives greater aesthetic values and require less maintenance.
- Center strip and road edges, which can be replaced by urban meadows or dry perennial planting.
- For shaded surfaces exposed to wear and tear a suggestion is that the surface is shut off and instead shade-loving herbs are planted, which can make people stop walking over the area.
8
Alternatives to grass was found and investigated in a literature study, and five types were chosen to meet the demands of the problematic areas:
- Urban meadow, fewer maintenance times and higher biodiversity, lack user values.
- Perennials, neat and aesthetically pleasing, lacking user values and can have high maintenance needs.
- Forest herbs and flowers, creates biodiversity and has low maintenance needs, lack user values.
- Paving / gravel, capable of high wear and looks neat if well maintained, lacks biological values and ecosystem services.
- Artificial grass, can withstand high wear and tear and have similar fall protection properties, lacks completely biological values and ecosystem services.
Case study Stadsträdgården
To summarize the entire essay and to show a theoretical example a case study was conducted in a park in Uppsala, called Stadsträdgården. The inventory showed that 23 out of 44 lawns lacked or had low user value and therefore could be something else than a mowed lawn.
Several of the lawns were located on the edges of the park near roads or in slopes. Those who were near the roads were perceived as noisy and unattractive to sit on. In these areas, suggestions are to convert them into meadows with a large number of herbs. Along the roads and walking paths, the grass can be cut to look neater. The meadow is a more biologically diversified biotope that is home to many insects such as bees and bumblebees. The areas that were too small for a meadow were proposed to be perennial planting.
A large area in the northern part of the park had major problems with people and bicycles giving so much wear and tear and led to that it was just dirt left of the lawn. The surface was heavily shaded by large trees, which meant that the grass could not create an equally dense turf and recovered less after the autumn and spring's wet weather. The shade made the area unsuitable for most meadow plants and the area is instead proposed to be planted with groves/forest herbs and perennials. Exotic perennials give an aesthetic value to the site. During this time, the surface should be fenced off with some nice-looking fence to give the plants time to be established. The area is managed only by removing rubbish and unwanted plants such as shrubs or small trees, otherwise nature should have its course.
A third type of problem was surfaces that were difficult to handle except slopes and which were adjacent to plantings. Planting in these areas should be changed so that the lawn-mowing becomes more efficient. Shrubs should be merged and given an organic form and plantations can be moved all the way out to the edges.
Main title: | Svårskötta gräsmattor i urban miljö |
---|---|
Subtitle: | förutsättningar, problem och möjligheter |
Authors: | Axell Johansson, Gustav |
Supervisor: | Persson, Bengt |
Examiner: | Östberg, Johan and Andreasson, Frida |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2019 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | Svårigheter för gräsmattan i urban miljö, Alternativ till gräsmattan på små ytor |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-11046 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-11046 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 15 Oct 2019 10:47 |
Metadata Last Modified: | 02 Jun 2020 13:57 |
Repository Staff Only: item control page