Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Platsanalysen är en central och väsentlig del av designprocessen inom landskapsarkitektur för att den är med och skapar förståelsen av en plats såväl som ett landskaps förutsättningar. Designprocessen begränsas ofta av en kort tidsram med få eller inga platsbesök. Det blir därför viktigt att förstå vad som påverkar vår förståelse av en plats, hur vi översätter olika upptäcker som förvärvad platskunskap samt vilka olika aspekter som definierar en plats.

Denna uppsats behandlar konceptet plats; vad som definierar en plats, hur man upptäcker den och hur man översätter kunskap från analysfasen vidare till design. Mer specifikt riktar sig denna uppsats till landskap starkt formade av vatten som en typ av landskap definierade av efemära, flyktiga och föränderliga aspekter. I form av en fallstudie söker uppsatsen svar på frågan om; hur designprocessen påverkas av en platsanalysmetod framtagen för att kommunicera platsspecificitet och efemära aspekter? Fallstudien undersöker ’The Travelling Transect’ som metod för platsanalys och fältstudie. Metoden skapad av tre professorer inom landskapsarkitektur; Lisa Diedrich, Ginni Lee och Ellen Braae introducerar även huvuddelen av uppsatsens teoretiska ramverk. Med stöd av Andrea Kahn och Carol Burns argumenteras att platsen är en relativ och hypotetisk konstruktion relaterat till vår representation av och därmed även idé om platsen. Teorin argumenterar även med stöd av James Corner, Christophe Girot, Anuradha Mathur och Dilip da Cunha att representationen av landskap aldrig är en passiv handling utan själva skapandet av ny kunskap.

I den andra delen av uppsatsen presenteras tillämpningen av ’The Travelling Transect’ där platsen för fallstudien, Ytterön i Blekinges östra skärgård, analyseras enligt metodens tre faser. Till följd av detta presenteras en idé för en påbörjad transformation av platsen enligt tre designkoncept vilka kommuniceras genom form, material och funktion.

Resultat av fallstudien visar att den valda metoden influerar representationen av platsens design genom att skildra landskapets helhet samtidigt som den undersöker, diskuterar och transformerar olika beståndsdelar. ’The Travelling Transect’ påverkar tillsammans med litteraturen designprocessen genom att både inspirera och utmana till sökandet efter kunskap utanför en plats definierade gränser, såväl fysiska och imaginära. Slutsatser argumenterar även att analys och design båda kan definieras som bidrag till den evolutionära identifieringen av en plats. Trots The Travelling Transects inriktning mot analys av vattenlandskap sammanfattar denna uppsats att det är en metod för ökad platsförståelse i alla former av projekt. Med hänvisning till Bert Flyvbjerg (2016) sammanfattas även att denna subjektiva fallstudie kan bidra till ackumulerad generell kunskap inom ämnet att upptäcka en plats genom analys och design.

Within landscape architecture site analysis is key for every design process in so that it creates an understanding of a sites’ and landscapes’ prerequisites. A design process is often restrained by time with limited site visits. It is therefore most important to know how to construe a site and what specific aspects define it. This thesis undertakes the issue of ‘site’; what defines a site, how to discover it and how to translate knowledge created in the phase of analysis into design. More specifically it focuses on water landscapes as sites defined by elusive, ephemeral and site specific aspects. All these topics come together in the form of a case study seeking an answer to the question of ‘how a method for site analysis, specifically designed to communicate site specificity and ephemeral aspects of the landscape, affects the design process?’ The case study explores ‘The Travelling Transect’ as a method for site analysis. The method, created by three professors in landscape architecture: Lisa Diedrich, Ginni Lee and Ellen Braae, also introduces most of the thesis theoretical framework.

The first theoretical part of this thesis deals with the issue of site with themes such as ‘site as a relative construct’, ‘the representation of site’ and ‘discovering site and site specificity’. It argues with the help of Andrea Kahn and Carol Burns that site is a relative construct relating to our representation and therefore also idea of site. It also argues through James Corner, Christophe Girot, Anuradha Mathur and Dilip da Cunha that landscape representation and cartography is never a passive act but instead the creation of new knowledge.

The second part of the thesis is the application of the method by analysing the island of Ytterön, located in the eastern Archipelago of Blekinge, Sweden through ‘The Travelling Transects’ three phases. Following this is a transformation of the site by introducing three design concepts communicated by form, material and function.

The final part discuss how ‘The Travelling Transect’ affects the representation of the sites’ design transformation by portraying a landscape’s entirety at the same time as examining, discussing and transforming its elements. The method has inspired to pursue knowledge reaching outside of the sites’ defined borders. As a method for site analysis, in combination with the theoretical framework ‘The Travelling Transect’ contributed to the challenging of created borders both physical and imaginary. Despite its emphasis on water landscapes the method is applicable for site understanding in all design projects. Further discussions reflect on analysis and design as part of an evolutionary identification of site. Discussions also conclude with reference to Bert Flyvbjerg (2016) that this subjective case study, as part of a whole, can contribute to accumulated general knowledge concerning the subject of site discovery through analysis and design.