Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för begreppet genius loci, platsens själ. Tanken är att, genom teoretiska texter om platsbegreppet och kvalitativa intervjuer med landskapsarkitekter och arkitekter, se om det finns likheter mellan deras praktik och tankegodset bakom genius loci.
Med denna utgångspunkt diskuteras frågor som: vad är plats och vad innebär en plats unika förutsättningar? Vad är motsatsen till en plats? Hur påverkar mänsklig aktivitet en plats identitet? Hur kan en plats genius bli synlig och hur kan landskapsarkitekten arbeta för att bevara genius loci idag?
Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår till stor del från Christian Norberg-Schulz platsfenomenologi. Jag har haft stor hjälp av Jan Bengtssons tolkningar av fenomenet plats i min analys av begreppet. För att komma närmare ett svar på hur en motsats till plats kan te sig har jag studerat bland annat Rem Koolhaas och Marc Augés idéer och tankar. För att konkretisera uppsatsens syfte har intervjuer gjorts med landskapsarkitekter och arkitekter för att se om det är aktuellt i dagens praktik. Det är dessa tre delar, en förståelse för genius loci, vad en motsats kan vara och landskapsarkitektens praktik som i stora drag utgör uppsatsens delar. Uppsatsen avslutas med en reflekterande diskussion.
Intervjuerna visar att även om genius loci, med allt vad det innebär, inte alltid uttalat används i landskapsarkitektens arbete, sker ofta betraktandet av en plats själ nästan omedvetet. Landskapsarkitekten blir genom studier och arbete skicklig på att förstå en plats förutsättningar, vilket kan ses som ett sätt att använda sig av begreppet genius loci.

The purpose of this essay has been to explore the relationship between landscape architecture and the roman expression genius loci. Above all to determine if ”a place soul” is something architects consider in their practice today. Furthermore the purpose has been to oppose what an opposite to genius loci, or place, could be.
In the essay, questions like the following are discussed. What is place and what does the unique conditions for a place mean? What is the opposite of place? What kind of impact has human actions for the identity of place? How can a genius of place be uncovered and what is the responsibility of the landscape architect?
The theoretical perspective largely proceeds from Christian Norberg-Schulz phenomenology of place. I owe a big thanks to the interpretation of the subject made by Jan Bengtsson. He made my reading a lot easier and interesting. To come closer to an answer of what a place is not I have studied Rem Koolhaas and Marc Augé among others. To concretize the purpose of the essay I’ve made interviews with landscape architects and architects, with an aim to see if there is something they think of today. These three parts broadly constitute the essay. Eventually the whole essay will be completed with a discussion.
In my essay, I found that even if the concept of genius loci might not be present in todays practice, the landscape architect often instinctively notice