Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I urbaniseringens fotspår exploateras ofta grönområden som är värdefulla i en social hållbarhetsaspekt. Mot bakgrund av den generella stadsutvecklingen mot allt större förtätning och de utmaningar denna utveckling för med sig syftar detta examensar-bete till att bemöta dessa utmaningar avseende grönområdesplanering i staden. Syftet med examensarbetet är att utreda hur grönområdesplanering kan utformas och på vilket sätt grönstrukturer är tillgängliga, vilket kan anses vara en viktig aspekt av social hållbarhet och därmed bidragande till en hållbar stadsutveckling. Med hjälp av en litteraturstudie på befintlig forskning har faktorer av stor betydelse för social hållbarhet avseende grönområdesplanering inom staden iakttagits. För praktisk tillämpning av befintlig forskning på området utfördes en fallstudie över Mariehamns stad vilken inbegrep en landskapsanalys. För förståelse av kontexten redovisas fakta om Mariehamn och en dokumenstudie gällande lagstiftning som rör stadens planering av grönområden samt stadens visioner och mål presenterades. Landskapsanalysen och litteraturstudien resulterade i ett övergripande förslag till åtgärdsplan, inkluderande en SWOT-analys, för Mariehamns stads grönområdesplanering. I litteraturstudien har faktorer särskilt viktiga för grönområdesplanering avseende social hållbarhet, identifierats. Dessa faktorer var tillgänglighet, kvalité och upplevelsevärde i form av varierande användningsområden. I litteraturstudien framkom att det i ett socialt hållbarhetsperspektiv är viktigt att beakta grupperna barns, ungdomars och äldres tillgång till kvalitativa grönområden. Olika användargrupper har olika behov när det kommer till grönområden. Tillgängligheten till grönområdena påverkas av användargruppernas behov. Begreppet social hållbarhet överlappar ekonomiska– och ekologiska aspekter och berör samtliga grupper och invånare i samhället. Väsentligt att påpeka är att ambitionen med detta arbete inte är att ge ett heltäckande underlag för grönområdesplanering beaktande ett socialt hållbarhetsperspektiv men dock att ge ett tydligt och väsentligt bidrag. Avgränsningen är ett medvetet val eftersom ett heltäckande underlag för grönområdesplanering av staden beaktande ett socialt hållbarhetsperspektiv inte bedöms vara möjligt att producera med tillgänglig data och inom ramen för detta arbete. Begreppet social hållbarhet är trots avgränsningen centralt för detta arbete och utgör basen för undersökningen. Grönområdena i Mariehamn kartlades och analyserades med hjälp av det geografiska informationssystemet, GIS. Utifrån kartläggningen och insikterna från litteraturstudien ges förslag på grönområdesåtgärder för Mariehamns stad avseende det sociala perspektivet. Genom tillgänglighetsanalys i GIS producerades kartor som visar på tillgänglighet till grönområden från äldreboenden, grundskolor och daghem. Denna tillgänglighetsanalys påvisade vissa brister i tillgänglighet till kvalitativa grönytor och gav insikter som kan ge stöd för stadens grönområdesplanering. I förslagen till åtgärdsplan för Mariehamn presenteras strategier och riktlinjer för att främja och skydda grönstrukturer som är viktiga i ett socialt hållbarhetsperspektiv. Resultaten från landskapsanalysen visar att Mariehamns grönstruktur överlag har god tillgänglighet samt erbjuder olika kvalitéer. Grönstrukturen i staden binds i viss utsträckning samman av esplanader och allégator vilka möjliggör bättre och tryggare transportstråk. Väsentliga utvecklingsåtgärder som identifierades i landskapsanalysen är barriäröverbryggande åtgärder. Generella exempel på barriärer som kan utgöra hinder för tillgänglighet och tillgång till kvalitativa grönområden är; fysiska hinder, bristfällig användarvänlighet, avsaknad av faciliteter och bristfällig kvalité i grönområdena. Genom landskapsanalys har vägar identifieras, vilka kan utgöra barriärer genom försvårad tillgänglighet till grönområden i Mariehamn. I dagsläget begränsas tillgängligheten till högkvalitativa områden i form av hamnar, stränder och strandpromenader av bilvägar. Allégator och esplanader fungerar i Mariehamn som barriäröverbryggare då grönstrukturerna binds samman. Lämpliga lösningar för att binda samman grönstrukturer i Mariehamn och tillgängliggöra stadens högkvalitativa områden bör ha hög prioritet. Andra utvecklingsbehov som identifierades för grönstrukturen var att skapa nya mötesplatser, förbättra informationsgivning och utveckla tillgänglighetsplan för vinterhalvåret. Den ingående avsikten med examensarbetet var att resultaten som presenteras vid behov skall vara tillämpliga för den nya stadsplaneringen avseende grönområdesplanering i Mariehamns stad, som just nu är aktuell. Målet är att arbetssättet ska vara upprepbart och generellt tillämpbart så att studien på ett jämförbart sätt ska vara möjlig att genomföra i framtiden och på andra orter samt att fler aspekter av social hållbarhet ska vara möjliga att undersöka med motsvarande metodik. En lämplig arbetsmetod för detta har tagits fram genom klassificering med hjälp av definiering och kategorisering av mätbara faktorer. Resultatet från studien visar vikten av att grönområden är tillgängliga och kan erbjuda olika former av kvalitéer och upplevelsevärden i form av användningsområden, för att så många som möjligt ska få en säkrad tillgång till varierande gröna miljöer i den framtida staden.

The urbanization have brought with it exploration of green spaces which are valuable for social sustainable development. In the context of general urban development towards increasing densification and the challenges that brings, this thesis aims to address these issues regarding green planning of city environments. The purpose of the work is to investigate how green planning can be developed and in what whey green structures are avaiable, wich is an aspect of social sustainability and thus benefical for a sustainable city development. From a literature study, factors ofbig importance for social sustainability in urban development have been identified. For practical use of current knowledge in the field, an analysis and action plan, which involves a landscape analysis, is carried out for the urban green planning of the city of Mariehamn. For understanding the context of the city of Mariehamn, facts were given and a document study regarding legislation for the planning of green spaces and the visions and goals of the city were presented. The landscape analysis and the literature study resulted in a general action plan, including a SWOT-analysis, for the green planning of Mariehamn. In the literature study factors of notable importance for green planning, considering social sustainability, have been identified. These factors were accessibility, quality and uses. The literature study showed that in a social sustainability perspective it is important to consider the groups; children, young people and the elderly and their access to qualitative green areas. Different user groups have different needs when it comes to green areas. The accessibility to green areas is affected by the needs of the specific user group. The concept of social sustainability overlaps with economic and ecological aspects and affects all groups and residents of society. Essential to point out is therefore that the ambition of this work is not to provide a comprehensive basis for green space planning considering a social sustainability perspective but, however, to provide a clear and a significant contribution. The delimitation is a deliberate choice because a comprehensive basis for green space planning of the city considering a social sustainability perspective is not considered to be possible to produce within the framework of this work. The concept of social sustainability is, despite the delimitation, central to this work and forms the basis for the investigation. The green areas in Mariehamn were mapped and analyzed using the geographical information system, GIS. Based on the survey and the insights from the literature study, proposals are made for green area measures for the city of Mariehamn, regarding the social perspective. Through accessibility analysis in GIS, maps were produced that show accessibility to green areas from retirement homes, elementary schools and kindergartens. This accessibility analysis showed some shortcomings in accessibility to qualitative green areas and provided insights that can support the city's green space planning. The action plan for Mariehamn presents strategies and guidelines for promoting and protecting green structures that are important in a social sustainability perspective. The results from the landscape analysis show that Mariehamn's green structure generally has good accessibility and offers different qualities. The green structure of the city is to some extent bound by esplanades and avenues which enable better and safer transport routes. Significant development measures identified in the landscape analysis are barrier-crossing measures. General examples of barriers that can impede accessibility and access to qualitative green areas are; physical barriers, lack of user-friendliness, lack of facilities and poor quality in the green areas. Through landscape analysis, roads have been identified, that can constitute barriers by making accessibility to green spaces in Mariehamn worse. At present, accessibility is limited to high-quality areas in the form of marinas, beaches and boardwalks. Avenues and esplanades in Mariehamn work as a factor that bring green structures together. Appropriate solutions for tying together green structures in Mariehamn and making the city's high-quality areas available should be given high priority. Other development needs identified for the green structure were to create new meeting places, improve information and develop accessibility plans for the winter months. The intent of the thesis was that the results presented, when needed, should be applicable to the new urban planning regarding the green plan in Mariehamn's city, which is currently underway. The aim is that the working method should be repeatable and generally applicable so that the study can be carried out in a comparable way in the future and in other places and that more aspects of social sustainability should be possible to investigate with the corresponding methodology. A suitable working method has been developed through classification using definitions and categorizations of measurable factors. The result of the study shows the importance of available green areas that can offer different forms of qualities and experience values, in order to get as many people as possible a secure access to varying green environments.