Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Climate change and sustainability is discussed all over the world. In Sweden, as well as in many other countries worldwide, the food and agricultural system is one of the most important industries. It is both affected by and affecting climate change. Modern agricultural production relies on an increasingly higher use of resources and inputs to maintain a high production level of animal feed and human food. Expansion of legumes could improve resource efficiency and promote diversification of cropping systems which leads to a more sustainable agriculture. Despite all of the potential and benefits of growing more legumes, less than 2 % of the acreage in Sweden was used for legume production in 2018. Broad bean is one of the legumes that can be grown in large parts of Sweden and would be relatively easy to start growing.

This study aims to find differences and similarities among farmers who do and do not grow broad beans, to understand what the most determining resources are and how farmers use those resources to make decisions regarding crop planning. A mixed method approach is used in order to gain a deeper understanding through use of qualitative data, and quantitative data to conduct measurements. The data is collected through telephone-interviews with farmers in four counties in Sweden (Uppsala, Västmanland, Östergötland and Västra Götaland). The collected data is analyzed by both a qualitative thematic analysis and a quantitative statistical analysis to test several developed hypotheses.

The study concludes that the decision of crop is intimately linked to the business and the farmers’ allocation of recourses. Mainly, the physical resources determine whether the farmer grow broad beans or not. Human resources also influence the decision making of farmers but do not heavily affect the specific decision to grow broad bean or not. In our study farmers’ perception of the broad bean differ. Farmers who grow broad bean view them as an opportunity, while farmers who do not grow broad bean see it as a risk. Broad bean farmers are also more strategic and think in long-term perspective when planning their crop sequence. While the farmers who do not grow broad beans are more flexible and adaptable to changing prerequisites and circumstances. Uncertainty regarding an innovation is an obstacle for adoption. To reach a goal of growing more broad beans in the future, development of new varieties and delivery options could be a way to overcome this uncertainty and make it more suitable and attractive to adopt in to cropping systems.

Klimatförändringar och hållbarhet diskuteras över hela världen. I Sverige, liksom i många andra länder över hela världen, anses livsmedels- och jordbruksindustrin vara en av de viktigaste industrierna, som både påverkar och påverkas av klimatet. Modern jordbruksproduktion bygger på en ökad och högre användning av resurser och insatser för att upprätthålla en hög produktionsnivå för djurfoder och humankonsumtion. Expansionen av mer baljväxter i odlingen kan leda till bättre resurseffektivitet och medföra diversifiering av växtodlingen, vilket kan leda till ett mer hållbart jordbruk. Trots alla möjligheter och fördelar med att odla baljväxter utgörs mindre än 2 % av odlingsarealen i Sverige utav baljväxter. Åkerböna är en baljväxtgröda som kan odlas i större delen av Sverige, är relativt enkel att odla samt kräver inga specialmaskiner.

Denna studie syftar till att finna skillnader och likheter mellan lantbrukare som odlar och inte odlar åkerböna, för att förstå vilka som är de mest avgörande resurserna och hur lantbrukare använder dessa för att fatta beslut i sitt företagande. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att göra det möjligt att både statistiskt jämföra och få en djupare förståelse av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer med lantbrukare i fyra län i Sverige (Uppsala län, Västmanlands län, Östergötlands län och Västra Götalands län). Den insamlade data har sedan analyseras genom både en kvalitativ tematisk analys och en kvantitativ statistisk analys för att testa ett antal hypoteser.

Studien visar att beslutsfattandet gällande val av gröda är nära kopplat till lantbrukarnas företagande och allokering av resurser. I huvudsak avgör de fysiska resurserna om lantbrukaren har förmåga att odla åkerböna eller inte. De humana resurserna påverkar också beslutsfattandet i allmänhet, men påverkar i hög grad inte beslutet att odla åkerböna eller inte. I vår studie skiljer sig lantbrukarnas uppfattning om åkerbönan som potential gröda. De lantbrukare som odlar åkerböna ser grödan som en möjlighet, medan de som inte odlar ser grödan som en risk. Lantbrukare som odlar åkerböna är mer strategiska och tänker långsiktigt när de planerar sin växtodling, medan lantbrukare som inte odlar åkerböna är mer flexibla och anpassningsbara till föränderliga förutsättningar och omständigheter. Osäkerhet för en innovation kan vara ett hinder för att implementera den i sitt företagande. För att nå ett mål om att odla mer åkerbönor i framtiden kan utvecklingen av nya sorter och leveransalternativ vara ett sätt att övervinna denna osäkerhet och göra åkerbönan mer lämpad och attraktiv att odla.