Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En stor andel av svenskt skogsbruk bedrivs inom ramarna för familjeägda, ofta mindre, skogsfastigheter. Generationsskiftena utgör en utmaning för dessa familjeskogsbruk, bland annat på grund av de stora värdena i fastigheten, de långa omloppstiderna, skattelagstiftningen och syskons lagenliga krav på kompensation. Det finns flera överväganden att göra vid denna överlåtelse. Av dem är formen för överlåtelsen, alltså gåva eller köp, av avgörande karaktär både för inledande ekonomisk ställning för de olika intressenterna och för utvecklingen av deras tillgångar över tid.

Föreliggande arbete syftar till att utreda hur tillgångarna för de olika intressenterna utvecklas över tid beroende på hur överlåtelsen genomförs samt hur tillgängliggjorda likvida medel inledningsvis placeras. Därmed skall en hänvisning göras till vilken överlåtelseform som är lämpligast för intressenterna, samt de faktorer som identifieras som avgörande för förmögenhetsutvecklingen diskuteras. Exempel på dessa är erhållet avdragsunderlag, skattesatser, placeringsalternativ och ingångsvärden.

I studien konstrueras en beräkningsmodell för de olika överlåtelsealternativen och parametrarna. Där beräknas det diskonterade nuvärdet av framtida inbetalningar från skogen, samt simuleras värdeutvecklingen för och avkastningen från intressenternas alternativa placeringar. Beräkningarna syftar till att dels kunna jämföra de tre intressenternas tillgångsutveckling var för sig, dels samlat inom familjen. Ett antagande görs att det är gynnsamt med en totalt sett så god utveckling som möjligt. Vidare undersöks huruvida intressenternas andelar av den samlade förmögenheten övertid ändras inbördes. En litteraturgenomgång genomförs för orientering inom ämnesområdet. Med hjälp av besluts- och investeringsteori, intressentteori och triple bottom line analyseras resultaten.

Modellen tillämpas på ett fallföretag från Bergslagen, som på grund av storlek och belägenhet har ansetts representativt för svenska familjeskogsbruk. Intressenterna har baserats på en genomsnittlig familjekonstellation, med två barn. Beräkningen av utvecklingen av skogskapitalets värde såväl som alternativa placeringars värden bygger på historiska data. Alternativa placeringar föreslås och jämförs, i form av bostad på olika platser i landet, fonder och aktier, med förändrad risk beroende på viktning av portföljen.

Slutsatserna visar att gåva i de allra flesta fall utgör den gynnsammaste överlåtelseformen för alla intressenter, var för sig och samlat. Emellertid finns undantag beroende på specifika omständigheter. Vidare konstateras att avgörande för samlad förmögenhetsutveckling är de investeringar intressenterna väljer att göra. För detta får också tidpunkten då överlåtelsen görs betydelse. Andra faktorer befinns vara av jämförelsevis ringa betydelse. Studiens tillämpning är inom de praktiska överlåtelserna av skogsfastigheter inom familjen, som underlag för beslut gällande former och investeringar. Betonas skall att omständigheterna för de enskilda fallen får avgörande betydelse och att överlåtelsens utformning måste anpassas därefter.

Family-owned forests constitute a high percentage of Sweden’s productive forested land. For these, generational transfer is often a challenging process, among other things due to the highlyvalued properties, long rotation periods, tax law, and the demands of siblings on compensation from the succeeding part, supported by laws of inheritance. Several decisions affecting the assets of the grantor, the successor and the sibling have to be made. Among these decisions, the character of the transfer itself – gift or sale – is decisive for the initial financial standing in which the stakeholders find themselves, as well as for the development of their assets as time goes by.

This study aims to investigate the changes in assets for the stakeholders over time depending on how the transfer has been arranged, as well as the initial investment of the liquid assets made available to the grantor and, foremost, the sibling. Thereby, a suggestion is made as to what form of generational transfer is most appealing to the stakeholders, and the aspects essential for the development of the assets is analysed. Examples of these are initial possibilities for tax reduction gained by the successor, different tax rates, investment alternatives and acquisition price of the property.

The authors develop a theoretical model for calculating the outcome of the differing forms of transfer and various aspects influencing this. In this, the net present value of the expected payments from forestry is calculated, and the growth of as well as the revenue of alternative investments are simulated. These simulations enable the authors to evaluate the asset development of the three stakeholders respectively, and viewed as a whole. It is assumed that an as good as possible evolution of the assets is desired. Furthermore, possible changes in the allotment of the assets are determined. Decision-making theory, investment theory, stakeholder theory and the triple bottom line-theory provide the background of the analysis. The theoretical model is applied to a case study, judged typical for the Swedish family forest. Calculations of the changes in the value of forestry as well as that of alternative forms of investment are based on historical data.

The conclusions of the study show that there is little that speaks for the sale as a preferred method of generational transfer. However, there may well exist exceptions to this. It is, moreover, found that the crucial aspect for the collective asset’s development is the investment decisions of the stakeholders. As for this matter, the time of the transfer will have implications.