Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this paper is to investigate whether the weight-based tariff, which was introduced in nine municipalities between 2007-2017 to increase waste sorting and collection of household waste for recycling, had a behavioral spillover effect. To estimate the spillover effect, I examine whether the weight-based tariff had an effect on the recycling of cans and PET-bottles in the Swedish deposit recycling system. I exploit the staggered introduction of the weight-based tariff using a difference-in-differences approach with fixed effects. The result suggests that the weight-based tariff increased the average number of recycled cans by 3.4 cans per capita per year, implying that there is a positive spillover effect. Further analysis shows that the effect is consistent two years after the introduction of the weight-based tariff and tends to decrease after that.

EU strävar mot en cirkulär ekonomi där material och resurser bevaras inom ekonomin så länge som möjligt. För att gå mot en cirkulär ekonomi uppmanar EU-kommissionen att medlemsstaterna ska använda ekonomiska styrmedel för att förändra invånarnas konsumtionsmönster och beteenden på nationell nivå (European Commission/EUkommissionen, 2015). Syftet med uppsatsen är att undersöka om den viktbaserade avfallstaxan som införts i ett flertal kommuner har orsakat beteendemässiga spridningseffekter. Med paneldata på kommunnivå för åren 2007-2017 undersöker jag om den viktbaserade avfallstaxan, som bland annat införts i syfte att öka källsortering och återvinning av hushållsavfall, även har en effekt på antalet burkar och PET-flaskor som pantas i Returpacks pantsystem. Metoden difference-in-differences med fixed effects används för att estimera det kausala sambandet mellan det stegvisa införandet av den viktbaserade avfallstaxan och antalet pantande burkar och PET-flaskor per capita. Tidigare studier har identifierat beteendemässiga spridningseffekter relaterat till andra reformer relaterade till miljö och avfallshantering, så som introduktionen av separata kärl för matavfall (Ek & Miliute-Plepiene, 2018). Pantsystemet har exkluderats i tidigare studier och min uppsats bidrar till förståelsen av kopplingen mellan källsortering och pantning. Resultatet visar att den viktbaserade avfallstaxan i snitt ökar antalet pantade burkar med 3,4 burkar per capita bland de kommuner som infört taxan. Den estimerade effekten på antalet pantade PET-flaskor är inte signifikanta. En mer utförlig analys av effekten över tid visar att den beteendemässiga spridningseffekten ökar upp till två år efter att den viktbaserade taxan introducerats samt antyder att effekten därefter avtar. I linje med tidigare studier av den viktbaserade avfallstaxan identifierar jag en positiv effekt på återvinningen av annat hushållsavfall så som plast, metall och papper. Uppsatsens resultat antyder att beteendemässiga spridningseffekter kan vara viktiga att ha i åtanke vid utformningen av styrmedel och reformer som riktas mot individers beteende. Insatser för att påverka hushålls avfallshantering kan därmed leda till ytterligare effekter som från början inte var förutsedda.