Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i västvärlden är arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer på arbetet samt i arbetsmiljön och är ett skadligt tillstånd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer är svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga fysisk såväl som psykisk ohälsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vägleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande åtgärder som vilar på en vetenskapligt beprövad grund. Metoden i uppsatsen är en litteraturstudie där fynd från publicerade artiklar används som empiriskt material och analyseras emot etablerade teorier kring arbetsrelaterad stress. De teorier om arbetsrelaterad stress som används är krav-kontroll-(stöd)-modellen, Känsla av sammanhang (KASAM) samt koncept från teorier om coping. Fynden i denna uppsats visar att en hög grad av kontroll har en positiv påverkan på att minska arbetsrelaterad stress och kan skapas genom: flexibilitet för de anställda kring disponering av arbetstimmar samt var arbetet utförs, en tydlig struktur för arbetsuppdelning, ansvar och befogenhet, att ge den anställda de beslutsbefogenheter denne behöver i sin arbetsroll, en hög grad av involvering på arbetsplatsen såsom kommunikation i alla led, feedback, förslagsprogram, informationsdelning, teamarbeten och kvalitetsarbeten, samt ha företagsmål som överensstämmer med de anställdas egna mål och går att applicera i det dagliga arbetet. Flera av dessa åtgärder kan även kopplas till både KASAM samt till stödaspekten av den utökade krav-kontroll-stödmodellen och är således gynnsamma i dubbel bemärkelse. Fynden i uppsatsen tyder även på att en hög grad av kontroll verkar kunna mildra de negativa effekterna på stress vid höga krav enligt bufferthypotesen. Vidare visar fynden i uppsatsen att arbetsgivare, för att minska de anställdas arbetsrelaterade stress, aktivt kan arbeta med att höja de anställdas grad av KASAM. Fynden indikerar också att fler valmöjligheter kring både aktiva och passiva företagsknutna fritidsaktiviteter kan ha en stressreducerande effekt.