Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In Sweden, there was a switch of breeding material for pigs in year 2012 where Swedish producers were introduced to the Dutch Yorkshire (DY) instead of the Swedish Yorkshire (SY). Gestating sows have, in Sweden, been kept in group housing since the 1980s while DY gilts on the contrary have been kept in individual stalls. Consequently, the genetic selection of these lines of Yorkshire pigs was conducted in different environments and are thus indirectly selected for behaviours beneficial for each respective environment. This may induce behavioural differences between them, which may be of importance in group housing systems. In the wild, piglets usually have the opportunity to socialise with other pigs outside the litter and piglets that can socialise outside the litter have better social skills later in life. Piglets that do not have the opportunity to engage in social interactions outside the litter may behave differently than piglets that have that opportunity.

This Master thesis is a part of an ongoing project “Improving sow welfare in group housing systems” which aims to develop commercially relevant and sustainable breeding and rearing strategies for sows in group housing systems. The aims of this MSc thesis were to investigate if there is a difference in behaviours and social interactions between young gilts with two different lines of Yorkshire breeds and if the behaviours and social interactions are affected if they have the opportunity to socialise outside the litter during an early socialisation period. Direct observations where performed on 118 gilts where half were of the breed SY (49 gilts) and the other half DY (56 gilts). Approximately half of both breeds had access to the neighbouring pen during the last four weeks of the nursing period. Scan sampling was used to record different variables for body position, location in pen and activity. Continuous observations were performed for two minutes per animal on each observation occasion to record social interactions and stereotypes.

Overall, the results displayed some behavioural differences between both breeds and treatments. In general behaviour, SY gilts were more active than DY gilts. In addition, gilts of the breed SY performed more social nosing and nosing belly region then DY gilts. Regarding receiving pig behaviour, gilts of the breed SY responds to a performing pigs’ social interaction with no reaction in a larger proportion of the observation occasions in comparison with gilts with the breed DY. Regarding different treatments, gilts held in an access pen (AP) slept less and were more active directly after weaning (when the pop holes were closed). It was also found that AP stimulates the gilts to perform a larger variation in social behaviours and showing different types of behaviours to a larger extent. The largest differences in behaviours occurred around weaning. This study includes the first steps of mapping differences in behaviours during early socialisation between these breeds and treatments, but further studies need to be done on the long-term effects.

Under 2012 skedde det i Sverige en ändring av avelsmaterial hos grisar där svenska producenter introducerades till den holländska Yorkshiren (DY) istället för den tidigare använda svenska Yorkshiren (SY). Dräktiga suggor har i Sverige hållits i grupp sedan 1980-talet till skillnad från grisar av rasen DY som hållits i individuella spiltor. Således har den genetiska selektionen av dessa två linjer av Yorkshireraser skett i olika miljöer. Detta skulle kunna orsaka skillnader i beteende hos dem vilket skulle kunna vara viktiga att ta i beaktning i grupphållningssystem. I det vilda så har kultingarna ofta möjligheten att kunna socialisera med andra grisar än de som finns i kullen och det har visats att kultingar som får möjlighet att socialisera utanför sin kull är mer socialt kompetenta när de blir äldre i jämförelse med kultingar som inte haft denna möjlighet. Således skulle kultingar som inte har möjlighet att engagera sig i sociala interaktioner utanför sin kull kunna ha annorlunda beteenden än kultingar som haft denna möjlighet.

Denna masteruppsats är en del av ett pågående projekt vid namn ” Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem” vars syfte är att utveckla kommersiellt relevanta och hållbara avels- och uppfödningsstrategier för suggor i grupphållningssystem. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det finns en skillnad i beteende och sociala interaktioner mellan gyltor av två olika linjer av Yorkshireraser och hur beteenden och sociala interaktioner påverkas av behandlingar där de har möjlighet att vara sociala med grisar utanför sin egen kull (AP). Direkta observationer utövades på 118 gyltor där hälften var av rasen SY (49 gyltor) och den andra häften DY (56 gyltor). Ungefär hälften av båda raserna hade även tillgång till grannboxen under fyra veckor. Scan sampling användes för att registrera variabler för kroppsposition, positionering i boxen samt aktivitet. Kontinuerliga observationer utfördes under två minuter per djur och observationstillfälle för att registrera sociala interaktioner och stereotypier.

Generellt visade resultaten vissa beteendeskillnader mellan både raser och behandlingar. Gällande generellt beteende så verkade SY-gyltor vara mer aktiva än DYgyltor. Dessutom så utförde SY-gyltor mer social nosningar och nosningar mot magregionen än DY-gyltor. Angående beteende från den mottagande grisen i en social interaktion så reagerade SY-gyltor oftare med ”ingen reaktion” i en större proportion av observationstillfällena i jämförelse med DY-gyltor. Rörande olika behandlingar så var gyltorna som hölls i en AP mer aktiva och sov dessutom mindre direkt efter avvänjning (då luckan mellan boxarna stängts). Resultaten visade även att AP stimulerade gyltorna till en större variation av sociala beteenden och visade olika sorters beteenden mer frekvent. De största variationerna i beteenden skedde runt avvänjning. Denna studie var en början till att kartlägga skillnader i beteenden när grisar växer upp i en social miljö med hänsyn till raser och behandlingar, men fortsatta studier behövs för att undersöka de långsiktiga effekterna.