Home About Browse Search
Svenska


Jonsson, Karin, 2019. Inventering av uppfödningssystem som tillåter ko-kalvkontakt i svenska mjölkbesättningar. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img] PDF
654kB

Abstract

Historiskt sett har kalven varit av liten ekonomisk betydelse inom mjölkproduktionen i Sverige och har tillåtits att dia endast en kortare tid efter födseln, för att därefter skiljas från kon. En viktig bidragande anledning till detta är troligtvis att kalvar som fått gå några dygn tillsammans med kon uppvisar fler stressrelaterade beteenden vid separationen än kalvar som separeras från kon direkt efter födseln. Något som lyfts fram allt oftare i samhällsdebatten är att den omedelbara separationen av ko och kalv direkt efter födseln är problematisk ur ett etiskt perspektiv. Ett flertal studier som publicerats visar också på att det finns många fördelar med att hålla kor och kalvar mer tillsammans. Det är därför av intresse att kartlägga innovativa system för att hålla kor och kalvar tillsammans inom den svenska mjölkproduktionen. Deras fördelar, vilka eventuella svårigheter de medför och för att i förlängningen kunna testa om systemen går att införa på gårdar som inte använder dem sedan tidigare.

Syftet med studien var att kartlägga och beskriva olika innovativa uppfödningssystem som tillåter ko-kalvkontakt inom svensk mjölkproduktion. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer med lantbrukare som tillämpar olika innovativa uppfödningssystem. Totalt medverkade 20 gårdar i enkätstudien. Många gårdar var väldigt små (ca 5-6 kor/besättning) och hade i huvudsak fjällkor/fjällnära kor för eget hushållsbruk. Nio av gårdarna tillämpade olika system där kalven diade från den egna moderkon, 7 gårdar hade amko-system och 4 av gårdarna lät kalvarna gå tillsammans med de vuxna djuren, men utan att kalvarna diade från kor. Överlag var alla lantbrukare mycket nöjda med det system de hade och ville inte ändra på något. Majoriteten av gårdarna uppgav att det inte tar längre tid att hålla kalvar på deras sätt än det konventionella sättet. De allra flesta djurägarna ansåg också att kalvar som fått gå med och dia från kor växte betydligt bättre och var generellt sett friskare än kalvar som ej fått dia. När det gällde kor och deras juverhälsa ansåg de flesta djurägarna att det inte var någon större skillnad om kon gick med kalvar som diar eller om hon endast mjölkades. Många lantbrukare menade även att ett mer etiskt och naturligt sätt att föda upp kalvar på kunde vara det bästa sättet att möta upp de nya kraven på ökad djurvälfärd som samhället börjar ställa. De nackdelar som nämndes med systemen var att det krävdes andra byggnader och större ytor för att få uppfödningssystemen att fungera smidigt, kor och kalvar uppvisade en viss stress och vokaliserade mer några dagar efter separation från varandra, kalvarna drack mer mjölk vilket gav en lägre total mjölkproduktion för många av gårdarna och det krävdes mer socialiseringsträning av kalvarna eftersom de inte präglades naturligt på människor.

Studien tyder på att det är möjligt att hålla kor och kalvar tillsammans en längre tid och ändå bibehålla en relativt hög mjölkproduktion, både i mindre besättningar med hushållskor men även i de större besättningarna som drivs konventionellt i dagsläget. Den tyder även på att det kan finnas hälsofördelar och tydliga fördelar för djurens välfärd att hålla kor och kalvar tillsammans en längre tid. Mer forskning krävs inom området för att mer objektivt kunna bedöma hur systemen påverkar djurens hälsa och välfärd, samt för att se om det är möjligt att tillämpa de innovativa uppfödningssystemen även på mjölkgårdar som inte använder sig av dem sedan tidigare.

,

Historically, the calf has been of little economic importance in milk production in Sweden and has been allowed to suckle only a shorter period after birth, after which the calf is separated from the cow. Probably because calves that have had a couple of days together with the cow show more stress-related behaviors at the time of separation than calves separated from the cow immediately after birth. A statement that is raised more often in society is that the immediate separation of cow and calf directly after birth is problematic and unethical. A number of studies published also show that there are many advantages of keeping cows and calves together for a longer period of time. It is therefore of interest to find innovative systems for keeping cows and calves together in Swedish milk production. Their advantages, their potential difficulties, and to test if the systems can be installed on farms that did not use them previously.

The purpose of the study was to find and describe various innovative breeding systems that allow cow-calf contact in Swedish milk production. The survey was conducted through telephone interviews with farmers applying different innovative rearing systems. In total, 20 farms participated in the survey. The farms were generally small, with about 5 to 6 adult cows in the herd, and mainly consisted of Swedish polled cows which produced milk for the farmers own household use. Nine of them applied different systems where the calf suckled from their own mother, 7 farms had foster cow systems and 4 of the farms allowed the calves to be together with the adult animals, but without the calves suckling from cows.

Overall, all farmers were very pleased with the system they had and did not want to change anything. The majority of farmers stated that daily tasks took the same amount of time as rearing calves the conventional way. Most of the farmers also considered that calves that had been together with and suckled from cows grew significantly better and were generally healthier than calves that had not been alowed to suckle. When concering the cows and their udder health, most farms felt that there was no big difference if the cow was suckled by calves or if she was milked only. Many farmers also believed that a more ethical and natural way of rearing calves could be the best way to meet the new demands for increased animal welfare that society has begun to set. The disadvantages mentioned with the systems were the need for other buildings and larger areas to allow the cow-calf systems to work smoothly. The cows and calves showed some stress and vocalized some days after separation from each other and the calves also drank more milk resulting in lower milk yields. More socialization training of the calves were required because they were not naturally imprinted on humans.

The study suggests that it is possible to keep cows and calves together for a longer period of time and still maintain a relatively high milk production, and that there may be health benefits and clear benefits for animal welfare to keep cows and calves together for a longer period of time. More research is needed in this area to more objectively assess how the systems affect animal health and welfare, and to see if it is possible to apply innovative breeding systems to dairy farms that do not use them previously.

Main title:Inventering av uppfödningssystem som tillåter ko-kalvkontakt i svenska mjölkbesättningar
Authors:Jonsson, Karin
Supervisor:Fall, Nils
Examiner:Emanuelson, Ulf
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:Kalv, uppfödningssystem, ko-kalvkontakt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10676
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10676
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:09 Jul 2019 08:26
Metadata Last Modified:04 Jun 2020 13:55

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits