Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det sker stora förändringar i vårt samhälle som påverkar hur vi lever våra liv. Urbaniseringen är ett faktum och vi ställer allt fler krav på vad staden och dess fysiska struktur ska erbjuda. Staden har blivit en viktig plats i barns liv då den återigen har blivit en vanlig bostadsmiljö för många. Detta gör att barns vardagsliv alltmer utspelar sig i den urbana väven och behöver förhålla sig till de normer och strukturer som vuxna har skapat. Den bostadsnära miljö är en av de viktigaste rummen för barns fysiska och psykiska utveckling. Därför är det intressant att studera hur barn påverkas av olika kontexter, strukturer och karaktärer i sitt bostadsområde. En viktig del i barns fysiska, psykiska och sociala utveckling är deras möjlighet att ta platser i anspråk och göra dem till sina, vilket stärker barnets självkänsla och kunskap om den fysiska miljön.

Därför syftar det här arbetet till att studera hur barn nyttjar sin bostadsnära miljö i en urban respektive en mer suburban kontext. Genom att studera barns platser och platsskapande kan vi få en bättre förståelse för vad som skapar barnvänliga miljöer. Därför studeras hur barn förhåller sig till utemiljön, hur den fysiska gestaltningen påverkar hur de tar platser i anspråk samt andra faktorer som stödjer eller begränsar barns platsskapande.

En multipel fallstudie har genomförts i två bostadsområden i Uppsala, som skiljer sig åt när det gäller struktur, bostadstypologier, läge i staden samt tillgängliga friytor för att kunna studera just barns platsskapande utifrån olika kontexter. Metoden som har använts för datainsamling är barnledda promenadintrevjuer som är en deltagande miljöobservation som lyfter barns perspektiv genom att ge barnen mandatet att leda promenaden och på så sätt göra dem till medskapare av studien.

Resultatet visar att barns platser, både antal och typ av plats skiljer sig åt mellan de olika bostadsområdena medan barns platsskapande ser i stort sett likadant ut. Det som skiljer sig åt är det temporära platsskapande som är betydligt vanligare i den mer suburbana kontexten. Resultatet visar att flera faktorer både stödjer och begränsar barn i deras platsskapande, såsom rörelsefrihet, programmering, kulturella normer och sociala kontakter med mera. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring betydelsen av barns egna platser.

The society we live in is in a constant transformation and is affecting the way we live. The urbanisation is a fact and we are having more requirements on the city and the built environment to suit our lifestyles needs and desires. The city has become an importance space for children when it once again is an common housing environment for children. This means that the urban fabric is the space where children’s everyday life is taking place and they need to cope with the cultural norms and structures created by adults. The living environment is one of the most important spaces for children’s development, both physical and psychological. Therefore it’s interesting to study the impact different contexts, structures and characters in the living environment, have on children. Children’s place-making is important for the physical, psychological and social development of children and it empowers the child with self esteem and knowledge about the physical environment.

This thesis aims to study how children are using their living environment in and urban and suburban context. To study children’s places and children’s place-making, we are able to get a greater understanding of what the factors behind child-friendly living environments are. Therefore are the relationship between children and the physical environment, how the physical design affect children place-making and other factor that enhances or limit children’s place-making being studied.

A multiple case-study have been done in two different housing areas in Uppsala. They are different to each other when its comes to overall structure, housing typologies, position to the city center and accessible open spaces to study children’s place-making in different contexts. The method in use to collect data is Child-led walks, which is participating observation method that strengthen the child perspective through empowering children with the task to lead the walk and the role of co-creator of the study.