Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Eye-temperature measured with infrared thermography have in previous studies showed significant correlation to competition results in harness racing. Studies also show a positive correlation between serotonin level in blood and eye-temperature which indicates that this method could serve as an indicator of stress and welfare in harness racing. The purpose of this study was to measure eye-temperature during competition with the help of infrared-thermography and analyse if it could explain the behavioural profiles of the horses. A factor analysis where 5 principal components were constructed from the behaviour measures explained 71% of the variance. Horses with higher scores in factor 1 are fearful, remember unpleasant events and horses with lower scores in factor 1 tend to not desire to win and tend to not learn the task of racing. Horses with higher scores in factor 2 recovers well and are cooperative. Horses with higher scores in factor 3 are calm, horses with higher scores in factor 4 have good appetite after competitions and are focused. Horses with higher scores in factor 5 are stubborn, fearful and tend to lose control. A univariate linear model was constructed to test the significance of different co-variables. Breed had a significant effect on factor 2 and sex had a significant effect on factor 5. The eye-temperature variation could not explain the behaviours of the horses. To find strong evidence for the impact of eye-temperature on behaviour, additional interrogated horses are required to verify what exactly eye temperature is a measurement of. Future applications of these very preliminary results might lead to faster breeding progress, with better competition result and better welfare among sport horses.

Ögontemperatur, mätt genom termografi har i tidigare studier visat signifikanta korrelationer till tävlingsresultat i travsport. Ögontemperaturen har även visats ha en positiv korrelation till serotoninhalten i blodet vilket skulle göra denna metod till ett bra hjälpmedel för att mäta stress och välfärd i samband med travtävlingar. Denna studie syftade därför till att genom insamling av egna data i form av mätningar av ögontemperatur och beteendeenkäter förklara vilka beteendeprofiler som finns hos travhästar samt ifall dessa kan förklaras genom variation i ögontemperatur under fysisk ansträngning. Genom faktoranalys kunde fem principiella komponenter konstrueras utifrån beteendeparametrarna vilka tillsammans beskrev 71% av variansen. Hästar med högre poäng i faktor 1 tenderar att komma ihåg obehagliga händelser och är rädda, de med lägre poäng vill inte vinna samt har svårt att lära sig nya saker. Hästar med högre poäng i faktor 2 har lätt att återhämta sig och är samarbetsvilliga. Hästar med högre poäng i faktor 3 är mindre nervösa och blir sällan spända. Hästar med högre poäng i faktor 4 har bra aptit efter tävlingar samt är koncentrerade. Hästar med högre poäng i faktor 5 har lätt att tappa självkontrollen, är envisa samt rädda. En linjär modell konstruerades för att hitta vilka variabler som hade effekt på beteendena. Ras hade en signifikant effekt på faktor 2 och kön på faktor 5. Variationen i ögontemperatur kunde inte förklara hästarnas beteenden. För att hitta bevis för att beteendet hos travhästar kan påverkas av ögontemperaturen behövs mer data och mer forskning för att verifiera exakt vad ögontemperatur är ett mått på. Framtida användningsområden från vidare forskning kan vara avel för ökad prestation och ökad välfärd hos sporthästar under tävlingssammanhang.