Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skäl att utföra studien: Radiografi har länge använts som ”Gold Standard” vid mätningar av ROM. Då radiografi både är dyrt, tidskrävande och utsätter patienter och personal för strålning behövs en objektiv och validerad metod för att mäta ROM som saknar radiografins nackdelar. Goniometri är en mät-metod som är billig, snabb och saknar skadlig påverkan på patienter och per-sonal. På humansidan är goniometri en validerad metod men tekniken är inte validerad på hästar.

Mål: Att undersöka mätsäkerheten hos en digital goniometer vid mätning av maximal passiv flektion i karpus och kotled på häst. Målet var också att un-dersöka dess användarvänlighet.

Metoder: Studien består av tre delar; 1) jämförande mätningar med en digital och en manuell goniometer i maximal passiv flektion i karpus och kotled på tio vakna hästar; 2) jämförande mätningar med en digital goniometer på se-derad häst med flekterad och belastad kotled samt på radiografiska bilder av samma led och vinklar; 3) intra- och interbedömarreliabiliteten för en manuell och en digital goniometer räknas ut för alla utredare enskilt samt för hela stu-dien; 4) de båda goniometrarnas användarvänlighet utvärderades genom en enkät. Intraclass Correlation Coefficient (ICC) eller P-värde användes vid analys av data.

Resultat: 1) Signifikanta skillnader i ROM registrerades i karpus (17°) och kotled (10°) vid jämförande mätning med en manuell och en digital gonio-meter. (P <0,001), 2) på flekterad kotled registrerades 3° skillnad och på flekterad kotled registrerades 2° skillnad vid jämförande mätningar på se-derad häst med radiografiska bilder, 3) interbedömarreliabiliteten för karpus var bra (ICC 0,77-0,77) och för kotled låg (ICC 0,25-0,39). Intrabedömarre-liabiliteten för kotled var bra till mycket bra (ICC 0,66-0,90) och för karpus låg till mycket bra (ICC 0,33-0,81), 4) Resultatet visar att den digitala goni-ometern EasyAngle enligt studien var lättare att lära sig använda och en-klare att använda än den manuella goniometern samt att utredarna kände sig något tryggare med att använda EasyAngle. De båda goniometrarna skiljde sig inte nämnvärt i hur utredarna upplevde noggrannheten och tillförlitlig-heten.

Slutsats: En digital goniometer är ett lovande verktyg vid mätningar av kar-pus och kotled i maximal passiv flektion på häst om den används av samma person. Mer studier behövs dock för att validera metoden ytterligare.

Reason for the study: Radiography has been used as the ”gold standard” for measuring ROM for some time. As radiography is both expensive and time consuming, and exposes both patients and staff to radiation, there is a need for an objective and validated method for measuring ROM which eliminates the fore mentioned disadvantages. Goniometry is a measurement method which is cheap, quick and does not harm the patient or the staff. Goniometry is a validated method for humans but is yet to be validated on horses.

Objective: Examine the measurement accuracy with a digital goniometer when measuring maximum passive flexion in carpus and fetlock with horses. The objective is also to examine these to see how user friendly they are. Another objective was to determine the user friendliness of the method?

Methods: The study consists of three parts, 1) comparative measurement between a digital and a manual goniometer in maximum passive flexion in carpus and fetlock on ten unsedated horses 2) comparative measurements between a digital goniometer on a sedated horse in flexed and loaded fetlock as well as radiographic images of the same joint and angles, 3) intra and in-terreliability for manual and a digital goniometer is to be calculated sepa-rately for each examiner as well as the whole study. 4) User friendliness evaluated on a digital and a manual goniometer where the examiners in the study had to answer a questionnaire about both the goniometers. Intraclass Correlation Coefficient (ICC) or P-värde (P-value) was used for analysis of the data.

Results: 1) Significant differences in ROM were recorded in carpus (17 °) and vertically (10 °) when comparing with a manual and a digital goniome-ter. (P <0.001), 2) on the spotted vertebrae, 3 ° difference was recorded and 2 ° difference was recorded on the reflected vertebrae when comparing measurements on sedated horse with radiographic images; and for vertebral low (ICC 0.25-0.39). The intracellularity of vertebrae was good to very good (ICC 0.66-0.90) and for carpus was very good (ICC 0.33-0.81), 4) The result shows that the digital goniometer EasyAngle according to the study was easier to learn to use and easier to use than the manual goniometer and the investigators felt somehow safer with using EasyAngle. The two goni-ometers did not differ significantly in how the investigators experienced the accuracy and reliability.