Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forskningsområdet för triagering är väl studerat inom humanvården och användning av triageringssystem har gett goda resultat på akutmottagningar. Triagering innebär att patienten får en bedömning av sjukdomstillståndet och prioriteras därefter enligt allvarlighetsgrad. Även smådjurssjukhus har börjat använda sig av triageringssystem där positiva effekter så som en mer rättvisande prioritering av patienter i väntrummet kan ses. Inom hästsjukvården är triagering ett outforskat område. Med de positiva effekterna som visats inom både human- och smådjursvården väcktes intresset för hur triagering kan användas vid akut mottagande av hästar med misstänkt kolik. En vanlig anledning att djurägare åker akut med hästen till djursjukhus är kolik. Majoriteten av hästarna tillfrisknar med medicinsk behandling men en del är kritiskt sjuka och kan kräva kirurgisk åtgärd. Att få en effektiv och korrekt bedömning av de akut ankommande hästarna är viktigt för att veta hur de bör prioriteras i förhållande till andra akutfall. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka nuvarande rutiner vid akut mottagande och triagering av häst med misstänkt kolik samt om det finns eventuella styrkor, brister och förbättringsområden. För att undersöka det genomfördes en intervjustudie med djurhälsopersonal på fyra svenska djursjukhus. Respondenterna som deltog hade en hög kompetens och lång arbetslivserfarenhet. Det sammanställda resultatet från intervjustudien och vetenskapliga studier visade att kompetens och erfarenhet inom yrket kunde vara avgörande för en korrekt triagering av akutpatienter. De vetenskapliga studierna identifierade problem som till exempel undertriagering (en underskattning av patientens tillstånd) där en faktor var oerfaren personal. Vid bedömning av en kritisk sjuk kolikhäst menade både respondenterna och resultatet från flertalet studier att viktiga vitalparametrar som ger en indikation på hästens tillstånd är färgen på slemhinnor och hjärtfrekvens.

Studier inom human- och smådjurssjukvården har visat att införande av ett triageringssystem kunde höja patientsäkerheten, skapa en mer kostnadseffektiv verksamhet och kvalitativ patientvård. Trots att majoriteten av respondenterna inte upplevde att det fanns behov av ett triageringssystem visade resultatet av intervjuerna att det fanns områden vid akut mottagande och triagering av kolikhäst där det kunde ha fördelar. Framför allt upplevdes arbetet på dagtid som mer ostrukturerat där till exempel flertalet personer kunde vara involverade i samma patient. De största vinsterna av att införa ett triageringssystem skulle kunna vara ett effektivare arbete, en trygghet för personalen, en mer kostnadseffektiv verksamhet och framför allt en högre patientsäkerhet vilket är kandidatarbetets slutsats

The research area of triage is well studied in human healthcare and the use of a triage system has shown good results in emergency rooms. Triage is used to assess the urgency of illness to decide the order of treatment of patients. Small animal hospitals has also begun to use triage systems with positive effects such as a more accurate prioritization of patients in the waiting room. In the field of equine health care, triage is an unexplored area. With the positive effects shown in both human and small animal care the interest was raised in how triage in emergency reception of horses can be used. One common reason for owners to seek emergency care for their horse is colic. The majority of the horses recover with medical treatment, but some are critically ill and may require surgery. An effective and accurate assessment of the incoming horses is important to know to prioritize the order of treatment of horses. The aim of this bachelor thesis is to investigate current routines for emergency reception and triage of horses with suspected colic and to explore any strengths, deficiencies and areas of improvement. To examine this, an interview study was conducted with animal health personnel at four Swedish equine hospitals. The respondents who participated had a high level of competence and long working experience. The compiled results from the interviews and scientific studies showed that competence and experience in the profession could be crucial for the triage of emergency patients. The scientific studies identified problems such as under-triage where inexperienced personnel was a factor. Results from studies showed that the color of mucous membranes and heart rate were important vital signs to give an indication of the horse´s condition.

Studies from both human and small animal care found that introducing a triage system could increase patient safety, create a more cost effective business and qualitative patient care. Although the majority of the respondents did not experience the need of a triage system, the results of the interviews showed that there were areas in emergency reception and triage of colic horses where it could have advantages. In particular work during the day was perceived as more unstructured and sometimes many persons were involved in the same patient. The biggest benefits of introducing a triage system is more efficient work, a safety for the personnel, a more cost effective business and, above all, a higher patient safety which is the conclusion of this bachelor thesis.