Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vikten av arbete med jämställdhet har fastställts av FN, Sveriges regering och den nya politiken för gestaltad livsmiljö. För att uppnå jämställdhet är det viktigt att analysera strukturer och maktordningar kring manligt och kvinnligt. De flesta ser ofta på planering som något könsneutralt, men i själva verket representerar och reproducerar planeringen manliga normer och ideal. Genom ett genusperspektiv går det att identifiera och ifrågasätta dessa, samt synliggöra underliggande maktordningar och låta fler erfarenheter ta plats.
I detta arbete har vi undersökt och medvetandegjort genus roll i planeringssammanhang. Detta har vi dels gjort genom en litteraturstudie som fokuserat på frågor om genus, rätt till staden och jämställdhet. Vi har även utfört fallstudier där vi granskat ett urval av Malmö stads styrdokument, för att få en överblick huruvida genus används, och fört samtal med tjänstepersoner från Malmö stad och konsulter från arkitektkontoret Tengbom, för att ta del av yrkesverksammas erfarenheter om genus i planeringssammanhang.
Utifrån litteraturstudien gick det att identifiera en rad fenomen om genus och planering. Dessa fenomen delades in i grupper som visar på olika nivåer i arbete med genus i planeringssammanhang. Dessa grupper av fenomen är: grundläggande utgångspunkter, praktiska perspektiv, inställningar och attityder, samt samhällsfenomen. Fallstudierna visade att de utvalda styrdokumenten från Malmö stad nämner genus men mest i förbifarten eller mellan raderna och sällan utförligt. Det finns sätt att arbeta med genus, exempelvis genom vardagsperspektiv och väl förankrat
deltagande, men det finns också mycket osäkerhet i hur. Planering med genusperspektiv gör skillnad i processen, även om det inte alltid syns på den fysiska platsen. Om planerare är medvetna om genus, blir staden annorlunda genom att processen påverkas och förändras.
Utifrån litteraturen och fallstudierna gick det att konstatera att det finns mycket att vinna på att använda genusperspektiv i planering, men att det underprioriteras på grund av rådande normer och forskningens tendens att prioritera mätbara kunskap. Genusperspektiv behövs för att skapa en jämställd planering, men också för att lyfta den kunskap som är omätbar.

The importance of working on gender equality has been established by the UN, the Swedish Government and the new policy for ‘well-designed habitat’. In order to achieve gender equality, it is important to analyse power structures around male and female. Planning is mostly seen as something gender neutral, but in reality the planning represents and reproduces male norms and ideals. Through a gender perspective, it is possible to identify and question these, and make underlying power systems visible and allow more experiences to take place.

In this thesis, we have investigated and made aware the role of gender in the context of planning. We did this partly through a literature study that focused on questions about gender, the right to the city and gender equality. We have also conducted case studies where we examined a selection of Malmö City’s governing documents, to get an overview of whether gender is used, and have had conversations with officials from the city of Malmö and consultants from the architectural firm Tengbom, in order to take part of professionals’ experiences about gender in planning context.

Based on the literature study, it was possible to identify a number of phenomena on gender and planning. These phenomena were divided into groups that points to different levels in work with gender in planning context. These groups of phenomena are: basic starting points, practical perspectives, outlooks and attitudes, as well as social phenomena. The case studies showed that the selected governing documents from the City of Malmö mention gender but mostly in passing or between the lines, and rarely extensively. There are ways to work with gender, for example through
everyday perspective and well-grounded participation, but there is also much uncertainty about how. Planning with a gender perspective makes a difference in the process, although it is not always visible in the physical location. If planners are aware of gender, the city becomes different in that the process is influenced and changed.

Based on the literature and case studies it was possible to state that there is much to be gained from using gender perspective in planning, but that it is under-prioritized due to prevailing norms and the tendency of research to prioritize measurable knowledge. Gender perspective is needed to create an equal planning, but also to raise the knowledge that is immeasurable.