Home About Browse Search
Svenska


López Hösel, Shaktima, 2019. Crop diversity in Scania : geographical and cognitive mapping. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
4MB

Abstract

Modern agriculture is characterized by large scale and large-scale farming of a few crops, which rely heavily on external inputs. These kinds of intensive and specialized farming systems are contributing to exceeding the planetary boundaries for our ecosystems. Biodiversity in particular is under immense threat in industrial agricultural landscapes, while at the same time biodiversity itself has the ability to ensure resilience and minimize negative environmental externalities. In the face of global challenges and changes, there is a need for re-introducing biodiversity to agriculture. Crop diversity has the potential to increase the resilience of farming systems and to support vital ecosystem services, but there is little economic incentive for farmers to diversify their cropping systems. To find solutions for how crop diversity can increase, it is important to understand why cropping systems are more or less diverse to begin with. To answer this question, this study mapped the geographical distribution of farmer’s crop diversity in Scania, southern Sweden, and further explored farmers’ motivation for crop diversification. Geographical crop data was processed and analysed with Geographical Information Systems and Shannon’s Index. Six arable farmers with high crop diversity were interviewed, and the interviews were analysed with the Self-Determination Theory of Human Motivation and Cognitive Mapping. The crop diversity analysis revealed some general regional differences, that correlated well with the five farming areas in Scania. This suggested that the variation of farmers’ crop diversity could partially be explained by geographical differences. However, clusters of farms with high crop diversity were identified, which stood out from their surroundings within the same farming area. This indicates that other factors than geographical location also influence which level of crop diversity that farmers implement. The analysis of farmers’ motivations suggests that economic and market aspects, as well as intrinsic motivations, such as farmers own interest and valuing of crop diversity, are factors that might explain why some farmers have more diverse cropping systems than others. The interviews also reflected how market system dynamics push farmers towards specialised production, and that the limited sales opportunities and revenue for diverse cropping systems is a barrier to crop diversification. Alternative sales mechanisms were discussed. The potential for public procurement to support local and small-scale grain legume and organic vegetable production stood out as a significant opportunity for crop diversification, based on the respondents’ motivation for these crops and alternative sales strategies. If crop diversity can be increased in a way that build on farmers’ intrinsic motivations, the implementation is more likely to last than if it is forced through regulations without considering farmers’ motivations. Moreover, public procurement of grain legumes and vegetables has the potential to improve public health and farmer’s income security, thus delivering holistic solutions that reach beyond the cropping system and ecosystem services in agricultural landscapes.

,

Dagens moderna jordbruk kännetecknas av storskalig odling av få grödor, som är starkt beroende av bekämpningsmedel och konstgödsel. Dessa intensiva och specialiserade odlingssystem har negativa miljöeffekter, och bidrar därmed till att överskrida våra ekosystems planetära gränser. Biodiversitet i det industrialiserade jordbrukslandskapet är särskilt hotat, samtidigt som bevarande av biodiversitet är viktigt för förmågan att säkerställa resiliens och minimera jordbrukets negativa effekter på miljön. Mot bakgrund av de globala utmaningar och förändringar vi står inför finns det ett behov av att återinföra biodiversitet i jordbruket. Gröddiversitet har potential att öka jordbrukssystemens resiliens och samtidigt stödja centrala ekosystemtjänster. Men det finns få ekonomiska incitament för jordbrukare att öka gröddiversiteten i sina odlingssystem. För att kunna hitta lösningar på hur gröddiversiteten kan öka är det viktigt att förstå varför odlingssystem har hög eller låg gröddiversitet till att börja med. För att besvara denna fråga har den här studien kartlagt den geografiska spridningen av jordbrukares gröddiversitet i Skåne och vidare utforskat jordbrukares motivationer för att ha hög gröddiversitet. Geografiska data om grödor som odlats under ett år bearbetades och analyserades med hjälp av geografiska informationssystem och Shannon’s diversitetsindex. Sex jordbrukare med hög gröddiversitet intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån självbestämmandeteori (self-determination theory) och med hjälp av ’kognitiv kartläggning’ (cognitive mapping). Gröddiversitets-analysen visade några generella regionala skillnader, som sammanföll väl med Skånes fem jordbruksområden. Det pekar på att variationen i jordbrukares gröddiversitet delvis skulle kunna förklaras av geografiska faktorer. Dock kunde kluster av gårdar med hög gröddiversitet identifieras, som stod ut från sin omgivning i samma jordbruksområde. Det indikerar att andra faktorer än geografisk plats också påverkar vilken nivå av gröddiversitet som jordbrukare praktiserar. Analysen av jordbrukares motivationer antyder att marknadsaspekter och ekonomi, samt inre motivationer såsom jordbrukares egna värderingar och intresse för gröddiversitet, är faktorer som kan förklara varför några jordbrukare har högre gröddiversitet än andra. Intervjuerna återgav också att marknadsstrukturer driver jordbrukare mot en specialiserad produktion, och att de begränsade försäljningsmöjligheterna för jordbruk med många grödor utgör ett hinder för att öka gröddiversiteten. Alternativa försäljningsstrategier diskuterades och potentialen för offentlig upphandling att stödja lokal och småskalig produktion av baljväxter och grönsaker uppmärksammades särskilt som en god möjlighet för att öka gröddiversitet, baserat på respondenternas motivationer för dessa grödor och alternativa försäljningsstrategier. Om gröddiversitet kan öka på ett sätt som bygger på jordbrukares interna motivationer är det mer troligt att förändringen består, än om implementeringen tvingas fram genom lagstiftning utan att beakta jordbrukares motivationer. Dessutom har offentlig upphandling av baljväxter och grönsaker potential att bidra till en förbättrad folkhälsa och en säkrare inkomst för jordbrukare, och medför därmed med en holistisk lösning som sträcker sig längre än odlingssystem och ekosystemtjänster i landskapet.

Main title:Crop diversity in Scania
Subtitle:geographical and cognitive mapping
Authors:López Hösel, Shaktima
Supervisor:Carlsson, Georg and Rodriguez Gonzalez, Carolina and Larsolle, Anders
Examiner:Blennow, Kristina
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LM005 Agroecology - Master's programme 120 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:crop diversity, agroecology, food systems, ecosystem services, resilience, farmer's motivations, geographical information systems, self-determination theory, cognitive mapping
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10491
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10491
Subjects:Crop husbandry
Cropping patterns and systems
Language:English
Deposited On:31 May 2019 10:14
Metadata Last Modified:04 Jun 2019 09:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits