Home About Browse Search
Svenska


Clern, Rebecka, 2019. Hur plast påverkar valar. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)

[img]
Preview
PDF
385kB

Abstract

Plastproduktionen har ökat avsevärt sedan 1950-talet, och dessvärre hamnar allt för stor del av plasten i naturen. På grund av plasters egenskaper kan det ta flera sekel innan de bryts ned, och idag befarar forskarna att det kan komma att finnas mer plast i haven än vad det kommer finnas fisk – redan år 2050. Allt fler djurarter förtär plast och rapporteras som intrasslade i plast. En av de djurgrupper som drabbas hårt är valar (Cetacea). I detta arbete undersöks hur plast i haven påverkar valar. Frågeställningar som besvaras är hur makroplast respektive fiskenät påverkar valars hälsa, samt om olika typer av valar påverkas på olika sätt.

Valar påverkas främst på två olika sätt av plastskräp: förtäring och intrassling. När en val förtär plast finns det risk att digestionskanalen blockeras eller skadas. Det finns även fall där magsäcken rupturerat till följd av stora mängder plast. Både fiskenät och annan typ av makroplast har funnits i valars mag-tarmkanal vid obduktion. Valar tenderar att trassla in sig i fiskenät och annan fiskeutrustning runt halsen, bröstfenorna och stjärtfenan och kan släpa på utrustningen i flera månader eller år. Näten och linorna kan ge skärsår vilka lämnar permanenta ärr och de kan dessutom förhindra valarna att röra sig normalt. Intrassling kan innebära stora energiförluster samt svårigheter att fånga föda, vilket i vissa fall har setts leda till utmärgling och död.

Bardvalar (Mysticeti) är filtrerare och kan råka få med plast när de filtrerar stora mängder vatten med syfte att få i sig zooplankton och fisk. Tandvalar (Odontoceti) är mer specifika i sitt födoval men kan missta plast för föda. Både bardvalar och tandvalar förtär plast i stor utsträckning, men tandvalar verkar vara en något större riskgrupp. De valar som födosöker på botten får i sig mer plast än de valar som söker föda vid ytan.

Vår skyhöga plastkonsumtion och följderna som den ger uppmärksammas allt mer, och åtgärderna blir allt fler. Genom att tillsammans minska flödet av plast till haven har vi kanske en chans att göra framtiden ljusare för valarna.

,

The plastic production has increased considerably since the 1950’s, and unfortunately a big portion of the plastic ends up in the nature. Because of the properties of plastics, it can take several centuries for it to degrade, and the scientists fear that there might be more plastics than fish in the oceans by 2050. More and more species ingest plastic and are reported entangled in plastic. Whales (Cetaceans) are one of the animal groups that are affected. This essay examines how plastics affects whales. Questions that are answered are how macroplastic and fishing net affect the health of whales, and whether different types of whales are affected differently.

Whales are mainly affected in two different ways by plastic debris: ingestion and entanglement. When a whale consumes plastic there is a risk of the digestive tract being blocked or damaged. There are also cases where the stomach ruptured due to large amounts of plastic. Both fishing nets and other types of macroplastic have been found in cetaceans’ gastrointestinal tract during autopsy. Whales tend to get entangled in fishing nets and other fishing gear around the neck, pectoral fins and fluke and can haul the gear for months or even years. The nets and fishing lines can cause cuts that leave permanent scars and, in some cases, also prevent the whales from moving normally. Entanglement can entail large energy losses as well as difficulties in catching food, which in some cases has been seen to lead to emaciation and death.

Baleen whales (Mysticeti) are filter feeding whales and can accidentally filter out plastic while filtering large amounts of water with the purpose of getting zooplankton and fish to eat. Toothed whales (Odontoceti) are more specific in their choice of prey but can mistake plastic for food. Both baleen whales and toothed whales ingest plastic to a great extent, but toothed whales seem to be at a somewhat larger risk group. The whales that feed on the sea floor ingest more plastic than the whales that forage closer to the surface.

Our soaring plastic consumption and the consequences that follows are gaining awareness, and the number of actions is increasing. By reducing the flow of plastic to the oceans, we may have a chance to make the future brighter for the whales.

Main title:Hur plast påverkar valar
Authors:Clern, Rebecka
Supervisor:Anderson, Claes
Examiner:Löfgren, Maria
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
Keywords:makroplast, fiskeutrustning, fiskenät, spöknät, intrassling, förtäring
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10475
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10475
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Aquatic ecology
Pollution
Language:Swedish
Deposited On:21 May 2019 13:39
Metadata Last Modified:22 May 2019 01:00

Repository Staff Only: item control page