Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Osteoartit (OA) hos häst är en av de vanligaste orsakerna till varför tävlingshästar måste gå i pension för tidigt. Den höga belastning som karpal- och metakarpophalangeallederna utsätts för leder ofta till överbelastning med inflammation som följd. Inflammationen resulterar i nedbrytning av bindväven hos strukturer som innefattar leden; ledbrosk, ledkapsel, underliggande ben och ligament. Men då kliniska symtom uppkommer är sjukdomen ofta långt gången och kronisk. Samtidigt finns det idag ingen farmakologisk behandling som läker av sjukdomen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om man kan monitorera träningens effekter på ledbrosket genom att mäta produkter av nedbrytning och syntes av dessa strukturer, så kallade biomarkörer, i ledvätska och serum. Samt slutligen undersöka huruvida träningen av dessa hästar påverkar risken för att de ska drabbas av OA.

Leden består av ett antal olika vävnader, som alla är viktiga för dess funktion och för utvecklingen av OA. Ledkapsel, synovialmembran och ledvätska, ledbrosk och det subkondrala benet, består alla av olika komponenter och påverkas olika vid sjukdom eller skada.

Etiologin bakom OA är inte helt kartlagd, men det är troligt att det finns många faktorer som kan orsaka den låggradiga inflammatoriska process som ligger bakom skadorna som förknippas med den. Oavsett var och varför processen startade, är slutstadiet för OA detsamma: uppfibrillering och degradering av ledbrosket, skleros av och cystor i det subkondrala benet, bildning av osteofyter (kalcifierade pålagringar), degeneration av ligament och synovit och hypertrofi av ledkapseln.

Biomarkörer som associeras med OA och som har visats öka efter hård träning är t.ex.olika inflammatoriska mediatorer som prostaglandin E2 (PGE2), IL-1, TNF och kväveoxid (NO), matrix metalloproteinaser (MMPs), degradationsprodukter av kondroitinsulfat (CS), GAGs och kollagen typ II (CTX-II) samt fragment av cartilage oligomeric matrix protein (COMP). Biomarkörerna kan kvantifieras i blodserum och/eller ledvätska och kan ge indikationer på hur ledbrosket affekteras av träning.

Avslutningsvis har flera källor visat att det bästa för hästars ledhälsa verkar vara då de får röra sig fritt på bete dagligen och tränas måttligt i inte allt för högt tempo. Man kan då diskutera det etiska i användningen av hästarna på ett sådant vis att de regelbundet överbelastar sina leder och ofta drabbas av skador och ledsjujkdomar, till ingen annan nytta än människors nöje. Men mer studier kring träningens tidiga påverkan på hästarnas ledhälsa hade varit önskvärt.

Osteoarthritis (OA) in horses is one of the most common reason why horses used for racing and other sports have to get an early retirement. The high strain that carpal- and metacarpophalangeal joints are subjected to leads to abnormal compression which starts the inflammatory process resulting in degradation and alterations of the components constructing the organ. When clinical symtoms appear the disease is often far gone and chronic and today there are no farmacological treatments that can heal the affected joint.

This literature review aims to investigate if it is possible to monitor the effects of training by measuring biomarkers in serum and synovial fluid and eventually investigate whether training of these horses effects the risk of them developing OA.

The joint is comprised of several different types of tissues, that all are important for the function of the organ and the development of OA. The joint capsule, the synovial membrane that produces the synovial fluid, the articular cartilage and the subchondral bone are constructed with different components that all react differently to damage or disease.

The etiology behind OA is not entirely clear, but it is likely that there are many factors which can cause the low grade inflammatory process that is the reason for the damage associated with the disease. Whatever the cause is, the end-stage of OA is the same: fibrillation and degradation of the articular cartilage, sclerosis and cyst formation in the subchondral bone, formation of osteophytes, synovitis, degeneration of ligaments and hypertrophy of the capsule and degrading of the synovial fluid.

Biomarkers that are associated with OA, and that has been shown to increase after a strenuous exercise are a number of inflammatory mediators such as prostaglandin E2 (PGE2), IL-1, TNF and nitrogen oxide (NO), matrix metalloproteinases (MMPs), degradation products of chondroitin sulphate (CS), GAGs and collagen type II (CTX-II) as well as cartilage oligomeric matrix protein (COMP). They can be quantified in blood plasma and synovial fluid and provides an indication on how the articular cartilage is affected by training.

Multipel sources has shown that the best for maintaing horses joint health is to let them exercise freely at pasture and to be trained moderately in not to high pace. It can be further discussed the ethical aspect of people using horses in such a way that they regularly overloads their joints, resulting in damages and disease – to no other use than peoples entertainment. But more studies would be desired that investigates the early effects that training has on the joint health.