Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Grisen har sedan långt tillbaka i tiden varit en viktig källa till kött för människan och än idag är griskött populär mat i stora delar av världen. Till skillnad från exempelvis får och kor, som hålls för såväl kött som ull respektive mjölk, hålls grisar med det primära syftet att förse människan med produkter från dess döda kropp. Efterfrågan på griskött idag är stor, och för att möta denna efterfrågan har grisproduktionen blivit alltmer industrialiserad.

I stora delar av världen hålls grisar under fabriksliknande förhållanden, i så kallade factory farms, där djurvälfärden är undermålig. Suggorna hålls fixerade under sin livstid och slaktgrisarna hålls i kala miljöer på spaltgolv med begränsade möjligheter att utföra naturliga beteenden så som att böka och utforska.

Grisen är trots domesticeringen lik sin förfader vildsvinet Sus scrofa vad gäller beteenden. De är sociala och lever i grupp. Suggornas modersinstinkter är starka och grisar är nyfikna djur med stort behov av att utforska och böka. Forskning tyder på att grisar kan ha en viss grad av själv- och tidsuppfattning samt en grundläggande empatisk förmåga.

Grishållningen i världen väcker etiska frågor samt oro för grisarnas välfärd. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån de etiska teorierna utilitarismen och djurrättighetsetiken undersöka om det är etiskt försvarbart att hålla grisar för köttets skull.

Enligt utilitarismen är det viktigaste att maximera det allmänna goda, det vill säga maximera välfärden för alla inblandade. Här är både människors och djurs intressen lika viktiga och därmed även deras välfärd. Förmågan hos en varelse att känna lidande är det som genererar intressen hos dem och därmed rätt till moralisk hänsyn. Därmed bör även djur inkluderas i den etiska gemenskapen. Hållandet av grisar skulle enligt utilitarismen kunna rättfärdigas om djurvälfärden är god, vilket ekologisk grisproduktion kan uppfylla. Idag är grishållning i factory farms vanlig. Lidandet är stort i den typen av produktionssystem och är därmed inte förenligt med utilitarismens mål att maximera den allmänna välfärden och undvika lidande. Även om den ekologiska djurhållningen möjligen skulle kunna rättfärdigas utifrån ett utilitaristiskt perspektiv är bland annat bedövningsmetoden inför slakt problematisk. Idag sker bedövning inför slakt vanligtvis med koldioxid, vilket är en gas som orsakar både aversion och lidande hos grisarna.

Enligt djurrättighetsetiken har grisen ett inneboende egenvärde, rätt till sitt eget liv och rätt att uppfylla sina preferenser. Det är därmed fel att grisen används som ett verktyg för människan att uppnå sina syften. Eftersom hållandet av grisar för köttets skull inte är grisens eget mål är det svårt att rättfärdiga denna typ av djurhållning utifrån djurrättighetsetiken.

Slutsatsen blir därmed att grishållning för köttets skull inte är etiskt försvarbar, varken utifrån utilitarismen eller djurrättighetsetiken.

For thousands of years pigs have been an important source of meat for humans, and pork still is popular meat around the world. In contrast to sheep and cows, who are kept for wool and milk as well as for meat, the pigs’ primary purpose is to provide humans with products from their dead bodies. The request for pork is vast and in order to meet this demand pig production has become highly industrialized.

In many parts of the world pigs are kept under factory like conditions, where animal welfare standards are questionable. Sows are kept in small boxes their whole lives, where their movements are seriously restricted, and finishing pigs are kept in barren environments without possibilities to perform natural behaviours such as rooting and exploring.

Pigs originate from the wild boar Sus scrofa and in spite of domestication, they still have their ancestors’ repertoire of behaviours. Pigs are social animals living in groups, the sow has a strong maternal instinct and pigs have a great need to explore and root. There is some evidence suggesting that pigs have a basic capacity to show empathy and also possess some ability of time-perception and self-estimation.

Pig production causes ethical concern as well as concern for pig welfare. The aim of this literature study is to examine whether pig keeping for meat production is justifiable from the viewpoints of the ethical theories utilitarianism and the animal rights theory.

According to utilitarianism the most important aspect is to maximize the common good. The interest of humans as well as animals are here of equal value and therefore also their welfare. The ability to suffer generates interests and therefore right to moral consideration. Accordingly animals should also be included in the ethical community. Keeping pigs for meat production could be justified from this theory if animal welfare is satisfactory, which organic pig production reasonably meet. But most pigs today are kept in factory farms, where they live under conditions that cause suffering. This kind of pig keeping is therefore not compatible with the view of utilitarianism, where the aim is to maximize the common good. Even if organic pig production could be justified according to utilitarianism, stunning of pigs is most often carried out with carbon dioxide, which is a gas causing aversion and suffering in pigs. It is therefore difficult from the view of utilitarianism to justify pig production with the purpose of providing humans with meat.

According to the theory of animal rights the pig has an inherent value, right to its own life and the right to fulfil its own preferences. It is therefore wrong to use pigs as means to meet human ends. Keeping pigs for the sake of meat is not the pig’s goal and therefore it is difficult to justify this kind of animal keeping from to the theory of animal rights view.

In conclusion, keeping pigs for meat is not justifiable, neither from the viewpoint of the animal rights theory nor from that of utilitarianism.