Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hälta hos häst är en mycket vanlig orsak till att hästägare söker veterinärvård. Den veterinära subjektiva hältdiagnostiken kan dock vara en utmaning vad det gäller att ställa tidig och korrekt diagnos. Därför används objektiv hältdiagnostik allt mer inom klinisk veterinärverksamhet. Idag finns det dock ännu inga objektiva metoder för att mäta hälta i skritt vilket är problematiskt eftersom det kan finns tillfällen under hältutredningen då veterinären vill undvika att utsätta hästen för den högre belastning som trav innebär (till exempel vid fissurer eller vid post-operativ vård).

För att kunna öka förståelsen för hälta i skritt så pågår det idag forskning för att koppla objektiva mått på rörelseasymmetri till systematisk smärtgradering baserat på smärtbedömningsskalor. En bättre förståelse för associationen mellan specifika rörelseasymmetrier och smärta är nödvändig för att vi bättre ska kunna utvärdera och behandla ortopediska lidanden eftersom hälta enligt de flesta definitioner är kopplad till smärta.

I denna studie har därför rörelseasymmetri mätts med ett 3D kamerasystem samt smärtuttryck och smärtbeteenden utvärderats enligt Equine Pain Scale (EPS) hos fyra hästar som uppvisat hälta i skritt. Två var halta på ett framben och två på ett bakben. Hästarna studerades en till tre gånger vardera med båda metoderna. Tre av de fyra hästarna uppvisade smärtbeteende enligt EPS. De beteendeparametrar som påverkades vid flest tillfällen var smärtansikte, hållning/viktfördelning och häst-människa interaktivt beteende. Ingen av hästarna visade vid något tillfälle uppmärksamhet mot det smärtsamma området. Hos dessa hästar kunde inget samband ses mellan uppmätt grad av objektiv rörelseasymmetri och subjektiv smärtbedömning.

De kroppssegment som studerades i rörelseanalysen av de frambenshalta hästarna var manke och huvud där den vertikala rörelsen påverkas vid hälta. Då en ohalt häst skrittar höjs och sänks manke och huvud i en symmetrisk sinusvåg under hästens stegcykel. Vid den här beskrivna hältan blev följaktligen sinusvågen asymmetrisk där hästarna sänkte huvudet som mest under det ohalta frambenets belastningsfas jämfört med det halta benets. Under första delen av belastningfasen av det halta benet sänktes huvudet mindre, därmed fick huvudet en typisk nickrörelse, snarlik den som ses vid hälta i trav. Dessutom, vid analys av mankens vertikala position observerades ett varierande mönster bland hästarna. För den ena hästen sänktes manken som mest vid isättning av det halta frambenet och för den andra hästen sänktes manken som mest vid isättning av det ohalta frambenet. Vid bakbenshälta studerades tubera sacrales vertikala rörelse. Under isättning av det halta bakbenet hade tubera sacrale sin lägsta position och mitt under det ohalta bakbenets belastningsfas sågs den högsta positionen hos tubera sacrale.

De mätpunkter som användes vid rörelseanalysen i denna studie valdes ut baserat på den senaste forskningen för att förbättra objektiva hältbedömningar i skritt, en rörelseanalys som skulle kunna utgöra en viktig del i framtida veterinärers utvärdering av hästar med ortopedisk sjukdom. Denna analysmetod skulle kunna utgöra en kvalitetssäkring av postoperativ ortopedisk vård samt erbjuda ökad sensitivitet av ortopedisk diagnostik för speciellt utmanande biomekaniska fall i skritt, den senare på grund av att ryggen har större rörlighet i skritt jämfört med trav.

Slutligen kan det konstateras att fler hästar behöver studeras, både med rörelseanalys och smärtgradring, för att kunna ge svar på om det finns en koppling mellan vissa rörelseasymmetrier samt smärtuttryck och beteenden.

Lameness in horses is a common cause for owners presenting their horses for veterinary care. Veterinary subjective lameness evaluations can be a challenge, however, when it comes to early and correct diagnosis. Objective lameness evaluations are therefore being used more and more in veterinary practice. Today, there are no objective methods for measuring lameness at the walk, however, which is problematic as there are occasions during lameness evaluations when the veterinarian wishes to avoid the intensified load during movement typical of trot (e.g. fissures or post-operative cases).

In order to deepen the understanding of lameness at walk, there is ongoing research to connect objective measurements of movement asymmetries to systematic pain scoring based on pain evaluation scales. A better understanding of the association between specific movement asymmetries and pain is necessary in order to improve the evaluation and treatment of orthopedic suffering as lameness is connected to pain according to most definitions.

Subsequently, in this study, movement asymmetries where measured with 3D camera systems and pain expressions and behaviors were evaluated according to the Equine Pain Scale (EPS) in four horses that exhibited lameness at the walk. Two of the horses had a front limb lameness and the other two had a hind limb lameness. The horses were studied one to three times each with both systems. Three out of four horses showed pain behavior according to the Equine Pain Scale. The behavior parameters that were most affected were the equine pain face, posture/weight distribution and the human-horse interactive behavior. None of the horses showed any attention to the painful area. No apparent connection between the level of asymmetry and level of pain behavior was noted.

The parameters studied in the horses with forelimb lameness were the withers and head movement where the vertical movement is influenced by lameness. In a sound horse, the head and withers move vertically in a symmetric sinusoid wave during the step cycle of the horse. For the aforementioned lameness described here, the sinusoid wave became subsequently asymmetric as the horses lowered their head during the support phase of the sound front limb compared to that of the lame front limb. During the first half of the support phase of the lame limb, the head was lowered less, producing a typical nodding movement, similar to that seen at lameness in trot. Furthermore, an analysis of the withers vertical position exhibited a variance among the horses. One horse had the lowest position of the withers upon hoof impact of the lame limb whereas the other horse had the lowest withers position upon hoof impact of the sound front limb. For an evaluation of hindlimb lameness, the vertical movement of tubera sacrale was studied. Upon hoof impact of the lame hind limb, tubera sacrale had its lowest position and during the mid-support phase of the sound hind limb, tubera sacrale had its highest position.

The measurements used for movement analysis in this study were chosen based on the latest research to improve objective lameness evaluations at walk, an analysis that could be a vital component of future veterinary evaluations of horses with orthopedic disease. This method of analysis could serve as a quality assurance component of post-operative orthopedic care as well as offer increased sensitivity of orthopedic diagnostics of particularly challenging biomechanics cases at walk, the later based on the fact that the back is more flexible at walk than at trot.

Finally, it needs to be noted that more horses need to be studied, with movement analysis as well as pain evaluation scoring, in order to show whether or not there is a connection between movement asymmetry and pain expression and behaviors.