Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här examensarbetet är en undersökning om och hur narrativ kan vara verksamt inom stadsutveckling. Ämnet har studerats genom en plats som står inför en förändring – Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Gatan ligger i Sofielunds industriområde, där föreningar, ateljéer och sportcenter samsas med bilverkstäder, industrier, bagerier och religiösa samfund. Nära gatan byggs just nu Malmös nya tågstation Rosengård station, som det stora stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden kommer ha sin geografiska mittpunkt i. Samtidigt pågår projekt i området via föreningen Fastighetsägare Sofielund som vill göra Sofielund till en attraktiv del av Malmö.

För att genomföra studien har teori om narrativ och alternativ kartläggning av platser använts. Enligt litteraturen kan narrativ användas i en stadsutvecklingsprocess som en katalysator för förändring, och makt avgör vilka narrativ som ges möjlighet att påverka framtiden. Genom publika dokument samt den publika diskursen kunde dominanta narrativ identifieras och genom platsstudier och intervjuer med aktörer i området kunde alternativa narrativ identifieras. Studien är ett test över hur man som landskapsarkitekt kan verka för en mer demokratisk planeringsprocess, med en kartläggning av fyra olika narrativ om Norra Grängesbergsgatan som resultat.

This thesis is a survey on if and how narratives are active in urban development. The subject has been studied through a street that faces change – Norra Grängesbergsgatan in Malmö. The street is located in Sofielunds industrial area, an area where associations, studios and sport facilities coexist along car repair shops, industries, bakeries, and religious communities. A new train station is being built nearby, Rosengård station, which will be the geographical centre of an urban development project called Amiralsstaden. Simultaneously, the association Fastighetsägare Sofielund conducts project in Sofielund in their strive to make it to an attractive part of Malmö.

To execute this study theory about narrative and alternative mapping is used. According to the literature narratives can be used in urban development processes as a catalyst for change, and power determine which narrative will have the space to influence the future. Through public documents and through the public discourse dominant narratives was identified and through observations and interviews with local actors’ alternative narratives could be identified. The study is a test about how to, as a landscape architect, work to contribute to a more democratic planning process, with a mapping of four different narratives about Norra Grängesbergsgatan as a result.