Home About Browse Search
Svenska


Roman, Tommy, 2010. Bevarandets problematik och möjligheter i historiska miljöer. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Landscape Architecture (until 121231)

[img]
Preview
PDF
827kB

Abstract

Sammanfattning

Människans levnadsmiljöer är i ständig förändring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta är en utveckling som innebär att ’gröna’ miljöer i form av trädgårdar, parker och andra ’gröna’ element skapade av människan måste ha grunder som styrker deras bevarande. Det är anläggningar som har en historik bakom sig och därtill används av människor. Det är således historiska miljöer som besitter kulturhistoriska såväl som rekreativa värden.

Uppsatsen mål och syfte har varit att förvärva en bredare grund och förståelse för begreppen och arbetsgången kring bevarandet av historiska miljöer. Det har kommit till uttryck i frågeställningarna: Vilka begrepp och vilken arbetsgång finns vid arbetet med bevarande av historiska miljöer? Hur ska man förhålla sig till dem?

Arbetet har genomförts genom att först och främst göra en historisk återblick för att få en förståelse för hur tidigare generationer har ställt sig till bevarandets vara eller icke vara. Därpå har en jämförelse av tre olika landskapsarkitekters syn på bevarandebegreppen gjorts vilket har exemplifierats genom Sven-Ingvar Andersson, Walter Bauers och Klaus Stritzkes skilda synsätt. Begrepp som har kommit ifråga är konservering, underhåll, restaurering, rekonstruktion och fri- eller omgestaltning.
Vidare har uppsatsen undersökt de lagskydd och förordningar som finns att tillgå i form av Kulturminneslagen och Florensdeklarationen och hur de ställer sig till bevarandeproblematiken. Det har visat sig att det finns tydliga riktlinjer för hur ett bevarande ska gå till vilket följaktligen har styrt uppsatsen mot den arbetsgång som finns vid bevarande av historiska miljöer. Arbetsgången är i tur och ordning uppdelad i att den historiska miljön först dokumenteras och beskrivs, varpå det därefter görs en historisk beskrivning av anläggningen. Utifrån den föregående dokumentationen görs en värdeanalys av anläggningens olika delar, vilket senare formuleras i mål och strategier för bevarande och utveckling. Ovan nämnda steg kallas tillsammans för ett vårdprogram. Dokumentet ligger efter vidare bearbetning till grund till åtgärdsförslag i en vårdplan som utmynnar i faktiska bevarandeåtgärder. En intervju har i det här skedet genomförts för att exemplifiera arbetsgångens förfarande.
Utifrån den generella arbetsgången har en bild av antikvariska myndigheter beskrivits i form av Riksantikvarieämbetet, Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk eftersom de i statens regi äger många av de historiska miljöer som är av riksintresse. Genom intervjuer med kulturarvsspecialister från Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk har det erhållits en inblick i hur dessa myndigheter utarbetar arbetsgångar för bevarande av de miljöer som de förvaltar. Det har visat sig att det finns en del olikheter i hur myndigheterna arbetar vilket kan bero på att det är olika typer av historiska miljöer som de förvaltar.

Med utgångspunkt i Florensdeklarationen har sedan en jämförelse gjorts mellan två till synes helt olika historiska anläggningar, barockanläggningen Het Loo i Holland och kvarteret Astolf i Uppsala. Det har utförts för att visa på att arbetsgången måste ha samma utgångspunkt oavsett vilken historisk miljö som är ifråga, enligt Florensdeklarationens föreskrifter.

För att problematisera frågan ytterligare och för att svara på frågan: Hur ska man förhålla sig till de begrepp och den arbetsgång som finns vid bevarande av historiska miljöer? har författaren utifrån begreppen och arbetsgången formulerat bevarande i ett offensivt och ett defensivt synsätt. Förhållningssätten har exemplifierats genom beskrivningar av redan befintliga bevarandeåtgärder från såväl Uraniborgs renässansträd som från föryngringen av Drottningholms lindalléer.

Uppsatsen ger ett tydligt svar på hur man ska förhålla sig till historiska miljöer ifråga om bevarandeåtgärder. Svaret ligger i dokumentationen och beskrivningen av den nuvarande anläggningen samt i den historiska dokumentationen som utförs på den specifika historiska miljön. Det innebär att oavsett om det rör sig om en konservering, underhåll, restaurering, rekonstruktion eller ny- eller omgestaltning eller vidare om ett offensivt eller defensivt synsätt, så ligger bevarandeåtgärderna dolda i den specifika historiska miljöns unika värden.

,

********* Abstract

Living human environments are constantly changing, a fact which is today perhaps most clearly seen in the increasingly developed urban settings. This is a development which means that 'green' environments in the form of gardens, parks and other 'green' elements created by man, must have a justification demonstrating their protection. These areas have a history beyond them and are being used in people’s daily life. They are therefore historic environments possessing cultural as well as recreational values.

The thesis goal and purpose has been to acquire a broader base and understanding of the concepts and progress around the preservation of historic environments. It is reflected in the questions: What concepts are to be found, and how does the process look like in the conservation of historic environments? How should I respond to them?

The work has been carried out by first making a historical review to get an understanding of how previous generations have reacted to conserve's to be or not be. Then, a comparison of three different landscape architects' vision of conservation concepts have been done, which have been exemplified by Sven-Ingvar Andersson, Walter Bauer and Klaus Stritzkes different approach. Concepts that have been questioned are preservation, maintenance, restoration, reconstruction and free-or reshaping. Furthermore, the paper examined the legal protection and regulations in the form of Cultural Monuments Act and the Florence Declaration, and how they make correspond to conservation issues. It has been shown that there are clear guidelines on how conservation should go to which consequently has led the paper to the process found in the conservation of historic environments. The process is in turn divided into the historic environment, first documented and described, whereupon it then made an historical description of the historic environment. Based on previous documentation there are made a useful analysis of the parts of the environments, which later are formulated in the objectives and strategies for conservation and development. Above steps are called together for a program of care. This document is for further processing due to the action proposed in a care plan that culminates in actual conservation arrangements. An interview is at this stage carried out to exemplify the process in historic environments. Based on the general process seen above, the author tried to achieve a picture of the antiquarian authorities described as the National Heritage Board, Fortifikationsverket and the National Property Board. As the state-run owns many of the historic environment is of national interest. Through interviews with heritage specialists from Fortifikationsverket and the National Property Board, the author obtained a picture of how these authorities do their process for the conservation of the environments they are taking care of. It has been seen that there are some differences in how the government works which may be because they manage different types of historic environments.

Based in Florence Declaration's a comparison between two seemingly different historical sites, baroque facility Het Loo in Holland and the neighborhood of Astolf in Uppsala has been made. It has been conducted to demonstrate that the process must have the same basis regardless of the historic environment is concerned, according to Florence Declaration's provisions.

In order to problematize the issue further more and to answer the question: How should you respond to the concepts and the process available at the conservation of historic environments? So has the author used upon the concepts and process formulated a offensive and a defensive conservation approach. Approaches are exemplified by descriptions of existing conservation measures from both Uraniborgs renaissance garden from the rejuvenation of the Drottningholm linden alleys.

The essay gives a clear answer on how to respond to the historic environment in terms of conservation measures. The answer lies in the documentation and description of the existing facility and in the historical documentation that is performed on the specific historical environment. This means that whether it is a preservation, maintenance, restoration, reconstruction or new or reshaping, or continued on, an offensive or defensive approach, so is the conservation arrangement hidden in the specific historical environments unique values.

Main title:Bevarandets problematik och möjligheter i historiska miljöer
Authors:Roman, Tommy
Supervisor:UNSPECIFIED
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2010
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Keywords:bevarande, bevarandebegrepp, historiska miljöer, konservering, underhåll, restaurering, rekonstruktion, förnyelse, arbetsgång, preservation, maintenance, restoration, reconstruction, historic environments, renewal, process
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-4-265
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-4-265
Subjects:Landscape architecture
History
Language:Swedish
Deposited On:22 Jun 2010 11:17
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:14

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits