Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ända sedan EU-inträdet som tillåtit en öppen marknad på jordbruksprodukter, har konkurrensen på den svenska livsmedelsproduktionen ökat. Detta har lett till pressade priser och sjunkande lönsamhet för primärproducenterna. Detta har ställt höga krav hos producenterna som emellanåt tvingas gå på knäna för att överleva. För att klara denna konkurrens och dåliga lönsamhet sker ständig utveckling av lantbruksföretagandet, och en metod för att bli mer konkurrenskraftig är att gå in i ett samarbete med delägande i ett driftsbolag. 2015 kom Jordbruksverket ut med en rapport som behandlade strategier för en ökad konkurrenskraft i svenskt jordbruk, där samarbeten i driftsbolag var en viktig möjlig gren för att lyckas. Trots flera tidigare publicerade artiklar om fördelarna med konceptet så är det ändå relativt få företag som samarbetar på detta vis. Detta väckte funderingarna på varför inte fler valde att samarbeta i denna form. Tidigare studier har inte tagit hänsyn till normer på landsbygden och hur de påverkar beteendet. Fokus har istället legat på varför lantbrukare som redan är i driftsbolag ingår driftsbolag. Andra undersökningar lägger fokus på lönsamhet, läglighetseffekt och praktiska frågor för organisationen

För att undersöka varför samarbete i driftsbolag inte sker i högre utsträckning genomfördes kvalitativa djupintervjuer med 13st företagare med olika förutsättningar som inte ingick i driftsbolag. För att få en djupare förståelse av vilka värderingar och normer som ligger bakom beteendet att inte samarbeta i ett driftbolag så valde vi att strukturera intervjuerna enligt en modell från Teorin av planerat beteende. Intervjuerna genomfördes mestadels på telefon, och svaren antecknades för att sedan kunna sammanställas och utvärderas. Efter analys av svarsresultaten har vi kunnat ge en bild av vilka attityder och normer som påverkar de intervjuade lantbrukarna i frågan.

Delad risk, både ekonomiskt och socialt, optimerade maskinkostnader, möjlighet att utnyttja areal och maskinpark på ett effektivare sätt var svar som framkom under intervjuerna. Mjuka värden som kollegor, att ha någon att bolla idéer med samt erfarenhet och kompetensutbyte är fördelar som tas upp av lantbrukarna. Men trots kunskapen om fördelarna så begränsas lantbrukarna av gamla normer och traditionsenligt tänk. Rädsla över att förlora sitt självbestämmande och sin frihet, eller att personkemin inte skulle stämma väger tyngre än en effektivare drift med bättre lönsamhet. Känslomässiga beslut som grundas på magkänsla och ryggmärgskänsla kläs ofta av lantbrukaren in i företagsekonomiska aspekter. Gården ses oftast mer som något känslofullt som familjen byggt upp, än som ett företag som måste gå med vinst. Därav har många svårt att släppa in andra i sitt företagande.

En slutsats som dragits är att en del kan vara intresserade av att ingå i driftsbolag men skapar inte själva tillfället. Däremot om någon annan skulle skapa tillfället och fråga dem så är det mer sannolikt att de svarar ja. En annan slutsats som framkommit är att även om lönsamheten inte är bra så är den inte tillräckligt dålig för att lantbrukarna ska ta till samarbete som utväg. Mest benägna av att samarbeta var växtodlarna, där de flesta gärna hade gått in i ett samarbete om djurhållning då de ansåg att det hade haft positiva effekter på deras odling. Dock så ville de inte hålla på med djuren själva utan någon annan fick gärna sköta det.

Ever since the entering of the EU, which allowed an open market for agricultural products, the competition for Swedish food production has increased. This has led to lowered prices and declining profitability for primary producers. This has put high demands on producers who occasionally have to go on their knees to survive. In order to manage this competition and poor profitability, continuous development of agricultural business is taking place, and one method of becoming more competitive is to enter into partnership with a joint venture farming in an operating company. In 2015, the Swedish Board of Agriculture issued a report that addressed strategies for increased competitiveness in Swedish agriculture, where cooperation in operating companies was one important potential for success. Despite several previously published articles about the benefits of the concept, there are still relatively few companies that cooperate in this way. This raised the question why most farmers chose to not cooperate in this form.
Previous studies have not taken into account the norms in rural areas and how they affect behavior. The focus has instead been on why farms that’s already collaborating in operating companies choses to continue in that way. Other studies focus on profitability, legitimacy and practical issues for the organization.

In order to investigate why cooperation in operating companies does not occur to a greater extent, qualitative deep interviews were conducted with 13 agricultural entrepreneurs with different conditions. In order to gain a deeper understanding of the attitudes and norms that lie behind the behavior of not cooperating in an operating company, we chose to structure the interviews with a model according to the Theory of planned behavior. Interviews were mostly conducted on the telephone, and the answers were recorded to be compiled and evaluated. After analyzing the response results we’ve been able to give an idea of the attitudes and norms that affect the interviewed farmers on the issue.

Shared risk, both economically and socially, optimized machinery costs, the opportunity to utilize land and machinery more efficiently. Gentle values like colleagues, having someone to discuss ideas with, as well as experience and skill exchange are benefits taken by the farmers. But despite the knowledge of the benefits, farmers are limited to old standards and traditional thinking. Fear of losing self-determination and freedom, or that personal chemistry wouldn’t work out, outweighs a more efficient operation with better profitability. The farm is for most farmers usually not seen as just a company that has to make a profit. Mostly it’s more emotionally connected to the family as it’s usually built up through generations of family. That is one of the reasons why some farmers have difficulties of letting other people into their business.

One conclusion that has been able to draw is that some farmers may be interested in starting a collaboration, but they won’t create the opportunity themselves. On the other hand, if someone else would’ve created the opportunity and ask them, they are more likely to answer yes. Another conclusion reached is that although profitability is not good, it is not bad enough for farmers to collaborate. Most willingly to collaborate were the arable farmers. Most of them would’ve liked to join a collaboration with animal husbandry, considering the various positive effects they could’ve get to their soil and crop production. However, they didn’t want to work with the animals themselves, they wanted someone else to manage and handle it for them.