Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under 1800-talet avverkades stora mängder virke i de svenska skogarna och mot slutet av århundradet spreds en oro för virkesbrist i landet. Detta ledde till att den första Skogsvårdslagen togs fram 1903. Lagen innehöll framförallt krav på att återbeskoga mark efter avverkning. Arbetet behandlar perioden 1850–1950 som på Skogsmuseet i Lycksele kallas för Huggarepoken. Under denna period gjordes två omskrivningar av Skogsvårdslagen, en 1923 och en annan 1948.

Denna rapport studerar hur förändringar i Skogsvårdslagen har påverkat utvecklingen av skogsvård. Detta görs genom att använda sådan data från dåvarande Domänstyrelsen som beskriver hur stor areal som skogsodlats varje år. På både enskild och statlig mark skedde en viss ökning av skogsodlad areal efter införandet av den första Skogsvårdslagen. Dock gick Sverige in en ekonomisk depression under 1920-talet och genomslaget för skogsodlingsverksamheten kom först strax innan 1950.

De slutsatser som dras i detta arbete var att intresset för skogsvård har påverkats av många faktorer. Det ekonomiska- och politiska läget i Sverige verkar ha styrt skogsvården mer än vad förändringar i Skogsvårdslagen har gjort. Detta kan ses i resultatet då den största ökningen av skogsodlad areal i landet skedde efter Andra världskrigets slut då Sverige hade god ekonomi. Samma trender som syntes på statligt ägd mark observerades på den enskilt ägda. Under perioden som studerats innefattades inte den statligt ägda skogen i Skogsvårdslagen.

During the 19th century, large amounts of wood were harvested in the forests of Sweden and by the end of the century there was a concern about wood shortage in the country. This led to the first Forestry Act published in 1903. The Act primarily contained a requirement to reforest the land after harvesting. This work mainly deals with the period 1850–1950, which is called The Era of the Axis at the Museum of Forestry in Lycksele. During this period, two rewrites were made of the Forestry Act, one in 1923 and another in 1948.

This report examines how changes in the Forestry Act have affected the development of forest management. This is done by using data from Domänstyrelsen that describes the size of the regenerated area each year. On both individual- and state-owned land, a certain increase in the regenerated area occurred following the introduction of the first Forestry Act. However, Sweden entered an economic depression in the 1920s, and the major breakthrough for afforestation didn't come until shortly before 1950.

The conclusions drawn in this work were that the interest in forest management has been influenced by many factors. The economic and political situation in Sweden seemed to have regulated the forest management more than the changes in the Forestry Act had done. This was reflected in the result where the largest increase in afforestation in the country occurred after the end of World War II when Sweden had good economy. The same trends that appeared on state-owned land could be observed on individually-owned one. During the period studied, the state-owned forest was not included in the Forestry Act.