Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder har den senaste tiden varit en aktuell fråga inom skogsbruket. God miljöhänsyn vid avverkning minskar risken att negativt påverka omkringliggande miljöer i form av körskador som kan leda till exempelvis kvicksilverutlakning, tillväxtförluster och ökad slamtransport.

De senaste åren har många skogsbolag infört sina egna strategier för att minska risken för körskador. Norra Skogsägarna införde sin strategi Rätt Norrametod i organisationen hösten 2016 i syfte att nå lyckade resultat gällande miljöhänsyn vid avverkning. Till vilken grad metoden använts i fält följdes upp av säsongsarbetare under fältsäsongen 2017. Syftet med denna studie har varit att jämföra uppföljningen av Rätt Norrametod med en annan typ av uppföljning som rör miljöhänsyn, nämligen miljörevision enligt PEFC standard för att se ifall de överlappar varandra eller ger svar inom olika problemområden. I studien jämfördes resultaten från båda uppföljningsmetoderna för att kunna identifiera eventuella förbättringsbehov.

Studien visar att man ofta får olika resultat på en och samma trakt beroende på vilken typ av uppföljningsmetod man använder sig av. I 16 av 53 fall motsäger resultaten varandra och jämför man uppföljningsmetoderna traktvis är korrelationen dem emellan låg. Endast 4 av de totalt 24 underkända trakterna underkändes enligt båda uppföljningsmetoderna vilket indikerar att uppföljningarna inte omfattar samma problemområden. Datasetets storlek och bedömningsvariationer mellan uppföljare ger studien en viss osäkerhet.

Environmental concerns regarding forestry measures have recently been a topical issue in forestry. Good environmental considerations during harvesting reduce the risk of adversely affecting surrounding environments in the form of driving injuries that can lead to, for example, mercury leaching, growth losses and increased sludge transport.

In recent years, many forest companies have introduced their own strategies to reduce the risk of driving injuries. Norra Skogsägarna introduced their strategy Rätt Norrametod in the organization in the autumn of 2016 with a purpose of achieving successful results regarding environmental considerations during harvesting. In 2017 seasonal workers had an assignment to check how well the method had been used in the field. The follow-up routine was perceived by seasonal workers as lacking when it seemed to miss key parts included in Rätt Norrametod. The purpose of this study has been to compare the follow-up of Rätt Norrametod with another type of follow-up related to environmental considerations, namely environmental audits to see if they overlap or provide answers within different problem areas. In the study, the results from both follow-up methods were compared to identify potential need of improvement.

The results from the same stand can often differ depending on which follow-up method you use, as the study shows. In 16 out of 53 cases, the results contradict each other and comparing the follow-up methods per stand the correlation between them is low. There are only 4 out of totally 24 stands that have a failed result according to both follow-up methods. This indicates that the two methods do not cover the same problem areas. The size of the dataset and assessment variations between different people doing the follow-ups gives the study some uncertainty.