Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Before thinning, there may be a need for undergrowth clearing. This is because the undergrowth can create problems during the thinning operation. If an undergrowth clearing is performed before thinning, the harvester may achieve higher productivity, and the average volume per harvested stem may be a higher. However, undergrowth clearing is a costly activity, and if the undergrowth stems are few, they hardly affect the harvester’s performance. This means that if the extra cost of an undergrowth clearing is too high, it´s not economically justified to perform before thinning.

The purpose of this study was to investigate how different densities of undergrowth affect the productivity and thinning quality of two thinning harvesters in SCA Skog’s spruce and pine forests in Medelpad.

The study was carried out by placing sample plots in both uncleaned and cleaned parcels, and in these, the number of undergrowth stems was inventoried. Thereafter, a time study was then performed with two different thinning harvesters, and the results were then analyzed. The thinning quality was also assessed in each parcel.

The results showed that productivity (m3fub/h(G0)) for harvester1 was higher than harvester2 in both the undergrowth-cleared parcels and the un-cleared parcels. Productivity increased by 3 m3fub for both harvesters in the undergrowth-cleared parcels, compared to the uncleaned parcels. However, this study was most likely affected by the observation effect (Hawthorne effect).

One conclusion from this study is that harvester1 handled 93% fewer undergrowth stems per hectare than harvester2. This indicates that harvester2 used more time than harvester1 on work that did not belong to productive work. The second conclusion is that, under circumstances similar to this study, undergrowth clearing is not economically justified to perform before thinning.

Inför gallring kan det finnas behov av att underväxtröja. Underväxten kan skapa problem under gallringsarbetet, och om en underväxtröjning blir utförd inför gallring kan skördaren uppnå en högre produktivitet, samt att det kan bli en högre medelvolym per gagnvirkesstam för skördaren. Men underväxtröjning är en kostsam åtgärd och om underväxtstammarna är få, påverkar det avverkningsprestationen ytterst lite. Detta innebär att om merkostnaden av en utförd underväxtröjning blir för stor, går det inte att ekonomiskt motivera underväxtröjning.

Syftet med studien var att undersöka hur olika stamantal av underväxt påverkade produktiviteten och gallringskvalitén mellan två olika gallringsskördare i SCA Skog, Medelpads skogsförvaltnings gran-/tallskogar.

Studien genomfördes genom att i parceller placera provytor, och i dessa inventerades antalet underväxtstammar. I provytorna utfördes sedan en tidsstudie med två olika gallringsskördare, där resultatet sedan jämfördes mot varandra. Utöver detta, bedömdes även kvalitén på utfört gallringsarbete i varje parcell.

Resultatet visade att produktiviteten (m3fub/h(G0)) för skördare1 var högre än skördare2 i både de röjda och oröjda parcellerna. Produktiviteten ökade med 3 m3fub för bägge skördarna i de röjda parcellerna, jämfört med de oröjda parcellerna. Studien påverkades mycket troligen av observationseffekten (Hawthorne effekt).

En slutsats från denna studie är att skördare1 hanterade 93 % färre underväxtstammar per hektar än skördare2. Detta indikerar att skördare2 lade mer tid än skördare1 på arbetsmoment som inte tillhörde produktivt arbete. Den andra slutsatsen är att underväxtröjning inför gallring inte är ekonomiskt försvarbart för SCA Skog.