Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag skeppas många varor fram och tillbaka över jorden och risken för att en skadegörare liftar med i en frukt eller växtmaterials jord ökar. I denna studie undersöks hotet av släktet Rhagoletis i Sverige och vilka flugor som finns, vilka som är på väg in och eventuella framtida hot. Där Rhagoletis-flugorna är etablerade gör de stor skada på frukten till sin värdväxt och kan utgöra stora ekonomiska problem för odlaren. Rhagoletis flugorna lägger ägg i omogen/växande frukt och äter sedan upp innehållet. De går i vinterdiapaus som är en slags dvala och ifall förhållandena inte är tillräckligt bra för att de ska vakna ur den så kan de bli liggandes i jorden i 2– 5 år. De två flugor som redan är etablerade är Rhagoletis cerasi och R. alternata. Studien visar på att R. batava håller på att etableras eftersom den redan visats på flera ställen och den redan är etablerad i grannlandet Finland. Både R. pomonella och R. mendax beskrivs som framtida hot men anses inte kunna etableras i den närmsta tiden men möjligheten finns ändå där med ökade klimatförändringar och transporter av frukt och växtmaterial över världen. De anses också vara stora hot ifall de skulle etableras i Sverige då det finns stor tillgång på värdväxterna i både odlat och vilt tillstånd. Det finns få kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna att användas i Sverige och det beräknas även att minskas på dem i framtiden. Därför utreder denna studien vilka slags bekämpningsmetoder som används idag och vilka nya bekämpningsmetoder som är på ingång. En genomgång inom 3 olika grupper, kemitekniska åtgärder, odlingstekniska åtgärder och biologisk bekämpning, genomförs. Slutsatsen av studien är att det idag inte finns något metod som ger komplett skydd utan en kombination av olika metoder som t.ex. massfångstfällor, täckning av jord/växt, tidiga sortval och möjligtvis Spinosad eller Mospilan SG som insekticid skulle kunna ge ganska bra skydd. Framtida metoder som anses vara intressanta är utveckling av semiokemikalier i form av honans värdmarkeringsferomon vilket skulle kunna skydda från att honor lägger ägg i frukten och även använda värdfruktsassocierade kairomoner och hanens sexuella hormon som ett lockämne i till exempel massfångstfällor och även studier på möjligheter av biologisk bekämpning med parasitoider.

There is a lot of transport of goods back and forth over the earth today and the risk of a pests hitchhiking in a fruit or in the soil of plant material increases. This study investigates the threat of the genus Rhagoletis in Sweden giving an account on which flies exist, which are on their way in representing future threats. Where the Rhagoletis flies are established, they cause major damage to the fruit and can pose major economic problems for the growers. The flies lay eggs in growing fruit which then eats up the pulp. They go into winter diapause and depending on environmental conditions, they can stay in the soil for 2-5 years. The two already established species are Rhagoletis cerasi and R. alternata. The study shows that R. batava is probably about to establish in Sweden soon because it has already been shown in several places and it is already established in the neighbouring country Finland and Germany. Neither R. pomonella and R. mendax are considered to be established in the nearest future but the potential might increase with climate change and transports of fruit and plant material over the world. These two species are also considered to be major threats if they were to establish themselves in Sweden, as there is a large supply of host plants in both cultivated and wild conditions. There are few chemical pesticides that are allowed to be used in Sweden and they are also expected to decrease in the future. Therefore, this study investigates what kinds of control methods are used today and what new methods of control could be possible in the future. A review is carried out within 3 different groups of chemical engineering measures, plant technical measures and biological control. The conclusion of the study is that there is currently no method that provides complete protection instead a combination of different methods, such as masstrapping, soil or plant coverage, varieties with early harvest and possibly Spinosad or Mospilan SG as insecticide could provide quite good protection. Future methods that are considered interesting are the development of semiochemicals in the form of the host-marking pheromone, which could protect from other females to lay egg in the fruit and also use host fruitassociated kairomones & the male's sexual hormone as a lure substance in for example mass trapping traps and also studies on the possibilities of biological control with parasitoids.