Home About Browse Search
Svenska


Henry Bergman, Sarah, 2019. Faktorer som påverkar slaktmognad hos betesuppfödda höstlamm. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
410kB

Abstract

Gotlandsfåren som har en aktiv avelspopulation om 18 000 tackor är Sveriges van-ligaste fårras. Med en stark säsongsbunden brunst på hösten föds lammen under våren och slaktas traditionellt sätt på hösten efter betessäsongen. Ett utbrett problem vid slutuppfödning av höstlamm på bete är att få dem slaktmogna i tid, många lamm behålls som vinterlamm och storleken på de slaktade varierar stort. Syftet med denna studie var att genom information kring lammens uppväxt, uppfödningssystem och slaktresultat finna framgångsfaktorer inom lammproduktionen. 1032 slaktlamm, från sex gotländska gårdar, ingick i studien och av dessa slaktades 882 stycken under hös-ten (85,5%) medan 150 behölls som vinterlamm (14,5%). Lammen föddes under våren 2017, med högst intensitet under april, och slaktades mellan juli och december. De betade med tackorna fram till avvänjning och slutuppföddes sedan på åkermarks-bete eller grönbete + åkermarksbete, fyra av gårdarna tillskottsutfodrade även lammen med kraftfoder från augusti.

Gårdarnas befintliga rutiner kring betesplanering, vägning och slaktplanering på-verkade resultatet till stor del. Dessa rutiner bedöms vara den faktor som främst på-verkar slaktvikt, slakålder, klassning och tillväxt. Tillväxten för uppfödningsperioden varierade stort mellan de olika gårdarna (212–347 g/dag), vilket även slaktkropps-vikten (17,22–20,97 kg) och dagar vid slakt (152–235). Lamm som delvis betat på grönbete hade högre slaktkroppsvikt och slaktutbyte jämfört med lamm som enbart betat på åkermarksbete (20,06 kg jämfört med 19,39 kg respektive 41,9% jämfört med 40,8%). Lamm som delvis betat ett grönbete av rova, foderraps, vicker och gräs hade högre fettklassning än övriga betestyper (P<0,001). Tillskottsutfodring med kraftfoder tycks dock inte påverka slaktresultaten positivt.

Andelen vinterlamm per slaktlamm varierade från 0-46% inom varje gård. Levan-devikten vid 60 samt 110 dagars ålder hade signifikant påverkan (P<0,001) för om lammen slaktades eller blev vinterlamm. De gårdar som uppgav att de vidtog åtgärder för små lamm, i form av klippning, vid 110–140 dagars ålder hade lägst andel vinterlamm. Om lammen slaktades eller hölls kvar som vinterlamm påverkades signifikant av tackans ålder (P<0,01) medan en ökad kullstorlek inte hade någon signifikant påverkan.

,

The most common sheep breed in Sweden is Gotland sheep, which has a breeding population of 18 000 ewes. With a strong season bound heat the lambs are born in the spring and traditionally slaughtered at fall after grazing. A well-known problem in finishing lambs on pasture is to get them mature for slaughter in time during the season. A large number of lambs is kept as winter-labs and the size of the slaughtered lambs varies widely. The aim of this study was to identify factors of success by com-paring information about lamb’s birth, feed and slaughter results. The study contained information about 1032 slaughter lambs from six farms located on Gotland. The lambs was born in spring 2017 and 882 lambs (85.5%) was slaughtered in the fall while 150 (14.5%) was kept as winter-lambs. The labs was raised o pasture with the ewes until weaning and then finished on clover-grass pasture or clover-grass pasture accompanied with alternative pasture crops. Four of the farms supplied the pasture with concentrate from august.

The farms existing routines about pasture, weighting and slaughter planning was the mayor factor affecting the results. The daily gain varied widely between farms (212–347 g/day) as well as the carcass weight (17.22–20.97 kg) and the age at slaugh-ter (152–235 days). Lambs that partly grazed alternative crops had higher carcass weight and dressing-out percentage than labs that only grazed clover-grass pastures (20.06 kg vs. 19.39 kg respectively 41.9% vs. 40.8%). Labs that partly grazed a pas-ture of turnip, rape, vetch and grass had higher fat classification than lambs on other crops (P<0.001). Supplied feeding of concentrate did not higher the slaughter results.

The proportion of winter-lamb per slaughter lamb varied between 0 and 46 % for the different farms. The live weight at 60 and 110 days had significant affect on the circumstance if the lamb was slaughtered or kept as winter-lamb (P<0.001). The farms that reported that they shaved the lamb at an age of 110–140 days had the lowest percentage of winter-lamb. If the lamb was slaughtered or kept as winter-lamb was significant affected by the age of the ewe (P<0.01) but not by an increased litter size.

Main title:Faktorer som påverkar slaktmognad hos betesuppfödda höstlamm
Authors:Henry Bergman, Sarah
Supervisor:Arvidsson Segerkvist, Katarina and Törnfelt, Anna and Karlsson, Anders
Examiner:Johansson, Birgitta
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Volume/Sequential designation:761
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:betesgrödor, gotlandsfår, slaktvikt, tillskottsutfodring, vinterlamm
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10209
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10209
Subjects:Animal husbandry
Animal physiology - Growth and development
Language:Swedish
Deposited On:19 Feb 2019 14:00
Metadata Last Modified:20 Feb 2019 02:02

Repository Staff Only: item control page