Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att få fram fakta om olika stalltyper som sedan kan användas vid eventuella byggnadsplaner har vi undersökt fördelarna och nackdelarna med att föda upp tjurar i spaltboxstall, liggbåsstall och stall med djupströbädd och skrapad gång ur en ekonomisk men också ur djurvälfärd-synpunkt. I arbetet ingår en litteraturstudie och vi genomförde även en egen studie genom att skicka ut enkäter till lantbrukare som hade erfarenhet av de olika stallen. Kostnader och synpunkter samlade in. Då svarsfrekvensen var låg via mejl fick vi ganska snart gå över till att ringa upp lantbrukare istället och intervjua dem över telefon.

I resultaten har vi vägt samman vad vi har kommit fram till om stallen i litteraturstudien och genom vår undersökning. Det syns tydligt att det som har tagits upp i litteraturstudien även är vad som syns i vår undersökning.

Spaltboxstall är det mest yteffektiva stallet, dock måste spaltboxstallarna vara isolerade så att det inte blir drag genom spalten under tjurarna. Det går även fort om någon tjur blir dålig i ett spaltboxstall. Eftersom ytan i spaltboxarna är liten är det viktigt att lätt kunna ta ut sjuka djur ur boxen. En nedsatt individ har inte någon chans att komma undan inne i boxen.

Liggbåsstallen är smidiga och lättskötta. Största farorna för djuren är när de springer runt och rider på varandra, så en rekommendation är små grupper för att minska hastigheten när de rider på varandra i skrapgångarna. Liggbåsstall ser trevligare ut för oss men vid ungtjursuppfödning finns de saker man bör tänka på, så som att hålla homogena grupper och vänja tjurarna att ligga i liggbåsen i tidig ålder för att undvika djur som lägger sig i skrapgångarna.

Djupströbäddsstall med skrapad gång är de mest naturliga för djuren, där de bäst kan utföra sina naturliga beteenden och även det stall som djuren växer bäst i enligt de tillfrågade lantbrukarna. Det är bra att skrapa gången utmed foderbordet ofta för att minska ströåtgången som är den dyra biten i djupströbäddsstall.

Enligt vår kostnadsberäkning konstaterade vi att bäst ekonomi finns i liggbåsstall och bäst djurhälsa finns i stallar med djupströbädd. Det går att bygga djupströbäddstall billigt men djupströbäddstallar blir snabbt det dyraste stallet om man måste köpa in dyrt strömaterial. Spaltboxstallet är ekonomiskt, lättskött och man kan producera mycket kött per kvadratmeter. Spaltboxstallet är mycket effektivt och lämpligt för ungtjursuppfödning. Ungtjurarna håller sig även renare i spaltboxstallen jämfört med liggbåsstallen då spalten dränerar bort gödseln.

Slutsatsen av arbetet är att det är väldigt stor variation i nyckeltalen mellan lantbrukarna med samma stalltyp. Det kan bero på att man räknar in olika mycket arbetstid, inte tänker på vissa extra arbeten som behöver göras med mera. Det fanns vissa skillnader mellan de olika stalltyperna när man summerar ihop kostnader på sista raden, samtidigt som det skiljer sig mellan lantbrukarna. Det är viktigt att lantbrukaren att ser till att verkligen få med allting i sin kalkyl när man räknar på ett stallbygge. Det gäller också att man kan tänka nytt och försöka se nya lösningar på vardagliga sysslor som gör att det dagliga arbetet blir effektivare.

I framtiden skulle en större studie av det här ämnet behöva göras där fler lantbrukare ingår vilket skulle leda till att resultatet blir mer trovärdigt och mer användbara.

In order to get more facts about different types of housing systems for finishing cattle wehave investigated the pros and cons of three different housing systems from an economicbut also animal welfare point of view. The aim is that the report could be used whenplanning for new farm buildings.

The three different systems are; boxes with fully-slatted floor, cubicles system, and deeplitter system with a scraped feeding alley. The reason that we chose those systems werebecause they are the most used systems for finishing cattle in Sweden.

First, we did a literature review of the three housing systems. Then we conducted our owninvestigation by sending out questionnaires to farmers in Ostergotland and Vastra Gotalandwho had experience of the various systems. Costs and farmers opinions were collected.

In the results we took the facts that we got from the literature study and the results from thequestionnaires and put it together. We did calculations with the different costs we got fromthe farmers. We could clearly see that the results from the questionnaires was very similarto the literature.

The result from our calculation included building costs, costs for working time, costs forlitter, and costs for lost animals. The cubicle housing system had the lowest cost of 5371kr/ year and head. The deep litter system had a cost of 6495 kr/year and head and thehousing system with fully-slatted floor had a cost of 6723 kr/year and head.

The conclusion of our study is that it´s a large variation of figures and costs betweenfarmers using the same type of housing system. It is always important to farmers doingthings in a better and more effective way. Which housing systems the farmer shouldchoose depends more on where the farm is located, the access to litter, and how much timethe farmer will spend in the barn. If you choose a barn with deep litter bedding it´simportant to have enough straw by yourself or to have neighbours who can provide it foryou. Otherwise, it will be expensive and we would recommend to build some of the other systems.

Our study is very small with few farmers answering the questionnaires. In the future amore extensive investigation about this topic should be done; involving more farmers froma larger area would give more reliable and useful results.