Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En av de svåraste utmaningarna dagens samhälle står inför idag är den
globala uppvärmningen och de globala klimatförändringarna. Den globala
uppvärmningen bidrar till stora temperaturförändringar i våra städer och
Norden är den del av Europa som kommer att påverkas i störst utsträckning
av denna klimatförändring. Den urbana miljön är i ständig utveckling. Städer
förtätas och tätorter expanderas vilket innebär en ökad andel hårdgjorda ytor
och en reducering av vegetativa ytor. I dagens läge består stadsmiljön
framförallt av hårdgjorda ytor vilket innebär att de har en låg kylningseffekt
och en låg infiltrationskapacitet. Detta bidrar till att det uppstår värmeöar i
både städer och tätorter. Stadskärnor är där värmeön är som mest intensiv
och på dagen kan lufttemperaturen ligga mellan 3-5°C högre än rurala
områden. På natten kan denna temperaturskillnad stiga upp emot 12°C.
Samhällets och ekosystemens förmåga att återhämta sig måste därför
förstärkas.

Grön infrastruktur har enligt flera studier visat sig vara en effektiv och socialt
accepterad lösning för att förmildra värmeö-effekten, genom att reducera
lufttemperaturen i den urbana miljön och på så sätt förstärka
ekosystemtjänster i samhällen. Att integrera grön infrastruktur inom olika
politiska områden erbjuder attraktiva lösningar på ekonomiska, sociala och
miljömässiga problem i våra samhällen. Syftet med detta examensarbete är
att undersöka hur olika system av grön infrastruktur påverkar temperaturen i
urbana miljöer samt vilka faktorer som bidrar till en temperaturförändring.
Litteraturstudien har därmed inriktat sig på vegetativa faktorer som albedo,
evapotranspiration, modifiering av vindförhållande och skugga för att studera
hur dessa påverkar temperaturen i staden. Litteraturstudien innefattar även
hur olika typer av grön infrastruktur såsom träd, gröna tak, vertikala grön
system och grönområden bidrar till värmereducering i sin omgivning. Målet är
att bilda en uppfattning om hur stor inverkan grön infrastruktur har på klimatet
i den urbana miljön och på så sätt bidra till ökad förståelse för olika aktörer
inom grönyteplanering.

Slutsatsen redovisar att faktorer som evapotranspiration, albedo, modifiering
av vindförhållanden och skugga har en påverkan på hur vegetationen bidrar
med en reducering av temperaturen i den urbana miljön. Vatten visade sig
vara en avgörande faktor till hur mycket kylningseffekt vegetationen avger,
då alla temperaturreducerande faktorer hos vegetationen är direkt beroende
av tillgängligt vatten. De olika typerna av grön infrastruktur som studerades i
litteraturstudien har alla en påverkan på det urbana klimatet avseende
temperaturen på ytor och i luften. Däremot bidrar de olika typerna av gröna
system på olika sätt med temperaturreduceringar i staden. Träd bidrar i
större omfattning på kylning av omgivningstemperaturen genom
evapotranspiration jämfört med gröna tak. Gröna tak bidrar däremot med
isolering och beskuggning av takytan på byggnader. Alla typer av gröna
system bidrar till en ökad värmereducering och en minskad energiförbrukning
i staden, därmed är det kanske en fråga om utrymme istället för total
värmereducerande effekt som städer bör ta fasta på.