Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Grevyzebran (Equus grevyi) är en av världens tre zebraarter och skiljer sig från de andra genom att de har en högre mankhöjd, tätare ränder och större öron. Grevyzebrorna har dessutom andra sociala strukturer än de flesta andra hästdjur och till skillnad från att hingstar håller harem med flera ston, är grevyzebrorna territoriella och försvarar resurser och har endast tillfälliga band med ston. Grevyzebran lever i halvöknar och på torra gräs- och buskmarker i Kenya och Etiopien och är väl anpassade till ett torrare klimat eftersom den klarar sig längre utan vatten jämfört med andra zebraarter.
Grevyzebran är listad av IUCN som hotad och har genomgått en minskning i population från 15 600 individer på 1970-talet till dagens 2 680 och har samtidigt gjort den största minskningen i utbredning av alla afrikanska däggdjur.
Det finns flera orsaker till varför grevyzebrorna har minskat så drastiskt. Jakt på skinnet tros ha varit en orsak till den tidiga populationsminskningen, men är troligtvis inte längre ett stort problem. Ett mer aktuellt problem är istället konkurrensen som finns med människor och deras boskap i grevyzebrans utbredningsområde. Detta leder till att grevyzebror får konkurrera om habitaten och tvingas anpassa sig efter hur marker och vattenhål används av människan. Det i sin tur leder till att utbredningen minskar och att grevyzebran blir mer utsatt för rovdjur då de måste dricka under nattetid. Vissa reproduktionsstadier drabbas hårdare, särskilt lakterande ston som behöver dricka vatten oftare och i förlängningen även deras föl. Ett sätt att lösa konkurrensen är att införa en plan för markanvändningen i dessa områden.
Utöver konkurrensen med människor är också sjukdomar ett problem som måste hanteras för att inte populationen ska minska ytterligare. Mjältbrand och piroplasmos är två sjukdomar som kan påverka grevyzebror och bör därför hanteras med planering för att motverka smittspridning och genom att använda profylaktisk vård, i form av vaccinationer eller fästingbekämpning.
Brunsten hos grevyzebraston är beroende av säsongsmässiga variationer i fodertillgänglighet, som i sin tur är beroende av regn. Detta skulle kunna innebära att miljöförändringar kan utgöra ett hot om det leder till fler och längre perioder av torka i grevyzebrans utbredningsområden.
Hybridisering kan ske mellan grevyzebror och stäppzebror (Equus quagga) och skulle kunna innebära ett hot. I dagsläget verkar detta däremot inte utgöra ett problem för populationen.
Bevarandearbetet av arten är idag väl genomarbetad och innehåller flera åtgärder för att hantera hoten som finns. Det är dock viktigt att man använder tidigare erfarenheter från andra lyckade bevarandearbeten, som återinförandet till det vilda av przewalskihästen (Equus caballus przewalskii) och arabisk oryx (Oryx leucoryx), för att kunna arbeta mer effektivt. Det är också viktigt att inkludera lokalbefolkningen i bevarandearbetet eftersom grevyzebrornas öde är i nära korrelation med ödet för de människor som lever och delar det känsliga halvökenområdet där de finns. Genom detta kan man istället för konkurrens uppnå en samexistens mellan dem.

The Grevy’s zebra (Equus grevyi) is one of the world's three zebra species and differs from the others because they have a higher height, denser stripes, and larger ears. The Grevy’s zebras also has other social structures than most other equidae. Instead of stallions holding harems with several mares, the Grevy’s zebra stallions are territorial and defend resources and have only temporary ties with females. The Grevy’s zebra lives in semi-deserts and dry grass- and shrublands in Kenya and Ethiopia and is well adapted to a drier climate as it can last longer without water compared to other zebra species.
The Grevy’s zebra is listed by the IUCN as endangered and has undergone a reduction in population from 15,600 individuals in the 1970s to today's 2,680, while at the same time making the largest reduction in the spread of all African mammals.
There are several reasons why the population numbers have fallen so drastically. Hunting for the skin is thought to have been a cause of the early population decline but is probably no longer a problem. A more current problem is instead the competition that exists with people and their cattle in the Grevy’s zebra range. This causes the Grevy’s zebras to compete with humans for its habitat and forces them to adapt to how the humans uses the lands and water holes. This leads to a decrease in habitat areas and that the Grevy’s zebras becomes more prone to predators when they must drink during the night. Some reproductive stages are affected more than others, especially lactating females that need to drink water more often. This will eventually affect the survival of foals. One way of solving competition is to introduce land use planning in these areas.
Diseases are also a problem that needs to be addressed to prevent further reduce of the population. Anthrax and piroplasmosis are two diseases that may affect the Grevy’s zebra and there should be actions to prevent further spread of these diseases, for example by using planning and prophylactic care.
The heat of the Grevy’s zebra females is dependent on seasonal variations in feed availability, which in turn is dependent on rain. This could mean that environmental changes can pose a threat if it leads to more and longer periods of drought in the Grevy’s zebra ranges.
Hybridization can occur between the Grevy’s zebra and the plains zebra (Equus quagga) and could pose a threat. However, this does not seem to be a major problem for the population today.
The conservation of the species is today well-developed and contains several measures to deal with the existing threats. To be able to work more efficiently it is important to use previous experiences from other successful conservations, such as the reintroduction into the wild of the Przewalski’s horse (Equus caballus przewalskii) and the Arabian oryx (Oryx leucoryx). It is also important to include the locals in the conservation since the fate of the Grevy's zebra is in close correlation with the fate of the people living and sharing the same sensitive semi-desert area and one should want to strive for a coexistence between them.