Home About Browse Search
Svenska


Arvidsson, Juli and Henriksson, Emma, 2018. Kaninens mag-tarmhälsa och den fysiska aktivitetens inverkan. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img] PDF
1MB

Abstract

Kunskap inhämtad tidigare under utbildningen väckte frågan om en positiv inverkan av fysisk aktivitet både som prevention och behandling av icke infektiösa gastrointestinala störningar hos kanin. Detta eftersom kaniners mag-tarmsystem i mycket liknar hästars, och för hästar är motion en vedertagen behandling vid exempelvis kolik. Hypotesen blev därför att ett liknande samband mellan gastrointestinala rubbningar och rörelse och motion skulle kunna finnas även hos kaniner. För att undersöka huruvida mag-tarmhälsan skiljer sig mellan kaniner som är frigående och kaniner som sitter i bur gjordes en enkätundersökning riktad till kaninägare. Kaninens popularitet som sällskapsdjur har de två senaste decennierna ökat avsevärt. Allt fler kaninägare ser sin kanin som en familjemedlem och kraven på en högre kvalitet inom djursjukvården ökar. Trots detta är utbildningarna inom djurens hälso- och sjukvård bristfälliga och förenklade när det kommer till kaniner och andra exotiska djur. Gastrointestinala sjukdomar är den vanligaste orsaken till att kaniner tas in för veterinärvård. För att kunna förstå varför gastrointestinala sjukdomar uppstår krävs kunskap inom mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi. Med detta som bakgrund genomfördes en litteraturstudie med fokus på den vuxna kaninens gastrointestinala anatomi, fysiologi samt patologi. Resultatet från enkätundersökningen visade på att det inte finns någon signifikant skillnad i mag-tarmhälsan mellan frigående kaniner och burkaniner. Det finns dock flertalet felkällor som kan göra att detta resultat inte är tillförlitligt. Litteraturstudien visade på att kaninen är en grovtarmsjäsare vars mag-tarmkanal har unika strukturer och funktioner. Två av dessa är caecotrofi, vilket innebär att kaninen konsumerar en speciell sorts näringsrik avföring, och förmågan att separera smältbara fibrer från icke smältbara, något som är unikt för kaninen och andra hardjur. Den gastrointestinala funktionens komplexitet och behovet av korrekt utfodring gör att kaninen lätt drabbas av gastrointestinala störningar. Information om den fysiska aktivitetens betydelse för kaninens mag-tarmhälsa är dock knapphändig och en slutsats kring ämnet var svår att dra.

,

Knowledge acquired earlier during the educational programme gave rise to the question of whether physical activity could have a positive effect, both as a prophylactic measure as well as a part of the treatment of non-infectious gastrointestinal diseases in rabbits. The idea came from equine veterinary medicine since the digestive tracts of rabbits and horses have many similarities, where physical exercise is a standardised conservative treatment of colic. Therefore, the hypothesis was that a similar correlation between gastrointestinal diseases and physical activity could pertain to rabbits as well. Furthermore, a survey was conducted to find out whether the gastrointestinal health differs between indoor free-range rabbits and rabbits housed in cages. The popularity of rabbits as a companion animal has increased considerably over the last two decades. An increasing number of owners regard their rabbit as a member of the family, and the quality demanded from veterinary facilities are continuously increasing. Despite this fact, the educational programmes in veterinary medicine are simplified and severely lacking regarding rabbits as well as other exotic animals. Gastrointestinal diseases are the most common cause of rabbits requiring veterinary care. Thorough knowledge of the anatomy and physiology of the rabbits’ gastrointestinal tract are necessary to be able to understand the aetiology of its diseases. With this in mind, a review of relevant literature was carried out, focusing on the gastrointestinal anatomy, physiology and pathology of the adult rabbit. Statistical analysis of the results from the survey revealed no significant difference between indoor free range rabbits and rabbits housed in cages, regarding gastrointestinal health. However, there are several possible sources of error that might deem the results unreliable. The literature survey revealed that the rabbit is a hindgut fermenter with a gastrointestinal tract that possesses unique structures and mechanisms. Two of these functions are caecotrophy, i.e. that the rabbit consumes a particular kind of nutrient- rich faeces, caecotrophs, and colonic separation of digestible and indigestible fibres, a feature that is unique to the rabbit and other lagomorphs. The complexity of the rabbits gastrointestinal tract, combined with the need for a specific diet makes the rabbit susceptible to gastrointestinal disorders. Unfortunately, research regarding physical activity and its significance concerning gastrointestinal disease is scarce, and it proved difficult to draw any conclusions.

Main title:Kaninens mag-tarmhälsa och den fysiska aktivitetens inverkan
Authors:Arvidsson, Juli and Henriksson, Emma
Supervisor:Olsén, Lena
Examiner:Hedenqvist, Patricia
Series:Examensarbete inom djursjukskötare kandidatprogram
Volume/Sequential designation:2018:3
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK003 Veterinary Nursing - Bachelor's programme 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:kanin, fysiologi, anatomi, gastrointestinala sjukdomar, fysisk aktivitet, inhysing
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10160
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10160
Subjects:Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:17 Jan 2019 12:57
Metadata Last Modified:04 Jun 2020 13:56

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits