Home About Browse Search
Svenska


Moberg, Ida, 2018. Omvårdnad och hantering av tamkanin i klinikmiljö. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img]
Preview
PDF
949kB

Abstract

Antalet husdjur klassade som exotiska herbivorer ökar och djurägarna kräver djurvård med bra kvalitet. Kaniner bör behandlas jämlikt med djurslagen hund och katt och erbjudas likvärdig djursjukvård. De utbildningar som finns i dagsläget erbjuder ej tillräckligt med kunskap inom ämnena omvårdnad och hantering av djurslaget kanin. Djursjukskötarprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala berör endast kaninens normalparametrar ytligt i en av dess kurser och praktisk hantering av kanin är obefintlig i utbildningen. Utbildningen fokuserar på djurslagen hund, katt och häst då dessa är de vanligast förekommande djurslagen i yrket och är de djurslag som ingår i legitimationen. Med detta som grund genomfördes en enkätstudie under sju veckors tid för att ta reda på vilken kunskap de yrkesverksamma djurvårdarna och legitimerade djursjukskötarna anser sig besitta. Uppdaterad och vetenskapligt baserad information inom ämnena omvårdnad och hantering av djurslaget kanin i klinikmiljö tillhandahålls i en litteraturstudie. Litteraturstudien kan användas som ett stöd för de som arbetar kliniskt för att de skall kunna ta hand om sina kaninpatienter på bästa sätt.

De yrkesverksamma ansåg sig ha bristande kunskap gällande praktisk hantering av kanin på klinik, normalparametrar för kanin, sjukdomslära, stressfri miljö för kaniners välbefinnande under klinikvistelse, samt kunskap om kaniners beteende och förmågan att läsa av detta. De uttryckte även att de saknade djupare kunskap gällande det mesta inom omvårdnad och hantering av tamkanin i klinikmiljö, främst för att detta inte behandlats tillräckligt under sin utbildning. De yrkesverksamma ansåg sig besitta mest kunskap om hålltekniker, hur en bur bör inredas samt stressreducering. Den uppskattade kunskapen var något lägre gällande normalparametrar och frågor från djurägare. Varför den uppskattade kunskapen är lägre gällande dessa områden kan bero på att de yrkesverksamma ej har kontakt med denna typ av patient frekvent. De uttryckte även att de upplever att veterinärer ogärna tar emot dessa patienter på grund av bristande erfarenhet och kunskap och att respondenterna då ej får möjlighet att öva. Den stora skillnaden i antal respondenter mellan de två yrkeskategorierna kan dock ge ett missvisande resultat. Det faktum att respondenterna gjorde en subjektiv bedömning av den egna kunskapen, kan bidra till det osäkra resultatet. Det kan även diskuteras hur de yrkesverksamma har erhållit sin kunskap.

,

The number of pets classified as exotic herbivores are increasing and the owners demand good quality care. Rabbits should be treated equally to the more common species, dogs and cats, and be offered a similar standard of veterinary care. The knowledge provided in veterinary nursing and handling of pet rabbits in the existing educations is not sufficient. The veterinary nursing program at the school of Swedish Agricultural Sciences in Uppsala only processes these subjects slightly in one of the courses included in the program, and the practical handling of rabbits during the program is non-existent. The program focuses on the species most commonly treated by veterinary nurses: dogs, cats and horses. With this information as a foundation a survey was performed. The survey lasted seven weeks and the goal was to find out how much knowledge the professional staff considered themselves to possess. Updated and scientific information was provided in the literature part of the essay as a foundation the professional staff can lean on to provide optimal care for their rabbit patients.

The survey showed the lack of knowledge to be greatest in the subjects practical handling of a pet rabbit in a clinical environment, pathology, the rabbits normal parameters, stress-free environment for the pet rabbits wellbeing in a clinical environment and finally knowledge about a rabbit’s behavior and how to interpret it. The participants in the survey also declared they lacked more profound knowledge about almost everything considering veterinary nursing and handling of a pet rabbit at a veterinary clinic, mainly because it has not been raised during their education. The estimated knowledge was greatest in restraint-techniques, cage-decoration and how to reduce stress. The lack of estimated knowledge was greater when it came to normal parameters for a rabbit and answering questions from owners. Why the estimated knowledge is lower in these topics may be due to the low frequency of contact with these animals. The participants also declared the veterinarians to be reluctant to take on these animals, which gives the participants no chance of practicing their skills. The big difference between the number of participants in the two groups could possibly result in a false outcome. The fact that the participants made a subjective assessment of their own knowledge may have contributed to the outcome. How the professionals acquired their knowledge can also be discussed.

Main title:Omvårdnad och hantering av tamkanin i klinikmiljö
Authors:Moberg, Ida
Supervisor:Olsén, Lena
Examiner:Hedenqvist, Patricia
Series:Examensarbete inom djursjukskötare kandidatprogram
Volume/Sequential designation:2018:26
Year of Publication:2018
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK003 Veterinary Nursing - Bachelor's programme 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:omvårdnad, hantering, kanin
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10158
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10158
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:17 Jan 2019 12:54
Metadata Last Modified:04 Jun 2020 13:56

Repository Staff Only: item control page