Waldemarsson, Lovisa, 2018. Kalvhyddor ur ett djurhälso- och djurvälfärdsperspektiv. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
|
PDF
554kB |
Abstract
På 1970-talet introducerades kalvhyddor i Nordamerika som ett försök att komma tillrätta med dålig kalvhälsa i besättningarna. Idag används kalvhyddor utomhus av många kalvuppfödare i Sverige och bönderna verkar mycket nöjda med dem. Det finns olika typer av kalvhyddor men de varianter som kandidatarbetet täcker är enskilda hyddor, hyddor för kalvar i par och grupphyddor och deras för- och nackdelar. Litteratur har samlats från vetenskapliga artiklar, lagstiftning och hemsidor.
Viktiga fördelar med hyddor för individuella kalvar är att kontaktsmitta mellan kalvar hindras, den aerosola smittspridningen minskar med hjälp av utomhusluften, bonden kan ha individuell översikt över varje kalv samt att cross-sucking, vilket är korsvist sugande på varandra, förhindras. Kalvar som inte får sitt sugbehov tillfredsställt börjar lätt suga på sina kamraters öron, navel, preputium, testiklar med mera och det vill bonden undvika. Nackdelar med de enskilda hyddorna är att den direkta sociala kontakten ofta går förlorad, kalvarna hålls på en liten yta jämfört med gruppboxar/-hyddor och det innebär mycket arbete för lantbrukaren.
Kalvar som hålls i par i hyddor får mer kontakt med andra individer samtidigt som flera positiva aspekter av den individuella kalvhyddan bibehålls. Risken för cross-sucking ökar dock markant och bonden kan inte ha samma individkontroll men ytan som behövs per kalv blir mindre.
Kalvar i grupphyddor är friskare än inomhusgrupperade kalvar men inte lika friska som kalvar i individuella hyddor. Kalvarna får dock tillgång till en mycket större yta vilket gör att lek förekommer i större utsträckning. Kalvarna lär sig av varandra och gruppbeteenden som att äta tillsammans kan utföras. Bonden kan inte ha samma individkontroll över varje enskild kalv och det medför exempelvis ökad svårighet att urskilja vilken kalv som har diarré.
Gemensamt för alla typer av utomhushyddor är att kalvarna påverkas av väder och vind i högre grad än om de stod i ett stall inomhus. Med fördel ställs hyddorna på en gjuten platta som är självdränerande för att bädden ska hållas torr och underlätta rengöring mellan kalvar. Dessutom kan tak över hyddornas förgårdar vara gynnsamt, så att regn och snö ej blöter ner dem.
Generellt tycks fördelarna med kalvhyddor överväga nackdelarna gällande alla typer av kalvhyddor utomhus. Kalvarna blir friskare och mer välmående än om de stod inomhus. Huruvida vilken typ av hydda som är bäst beror på vilka aspekter som prioriteras. En bättre välfärd för kalvarna ses i grupphyddor medan friskare kalvar ses i individuella hyddor. Båda är viktiga aspekter att ta hänsyn till och det är upp till varje bonde att själv bestämma vilken som väger tyngst, beroende på förutsättningarna i den enskilda besättningen. Det förekommer också att man kombinerar olika typer av hyddor, och håller kalvarna enskilt de första veckorna, för att sedan sätta ihop dem i större grupphyddor.
In the 1970s, calf hutches were introduced in North America as an attempt to deal with poor calf health in farms. Today calf hutches are used outdoors by many calf producers in Sweden and the farmers seem to be very happy with them. There are different types of calf hutches, but the variants covered by this student essay are individual hutches, hutches for calves in pairs and group hutches and their pros and cons. Literature has been gathered from scientific articles, legislation and websites.
Important benefits of hutches for individual calves are to prevent spreading of infections between calves, the aerosol contamination is reduced by means of the outdoor air, the farmer can have individual overview of each calf and prevent cross-sucking, which is mutually sucking on each other. Calves who do not get their need for sucking fulfilled easily start to suck on their peers' ears, navel, preputial area, testicles and more and the farmer wants to avoid it. Disadvantages of the individual hutch is that direct social contact is lost, the calves are kept on a small surface compared with group boxes / hutches and it's a lot of work for the farmer.
Calves kept in pairs in hutches get more contact with other individuals while maintaining many positive aspects of the individual housing of calves. However, the risk of cross-sucking increases significantly, the farmer can't have the same individual control and the area per calf is smaller.
Calves in group hutches are healthier than calves group housed indoors, but not as healthy as calves in individual hutches. However, the calves have access to a much larger surface area, which means that play occurs to a greater extent. The calves learn from each other and group behaviors like eating together can be performed. The farmer can't have the same individual control over each calf and, for example, this increases the difficulty of distinguishing which calf has diarrhea.
Common to all types of outdoor housings is that the calves are affected by the weather more than if they were standing in a stall. Advantageously, the hutches are placed on concrete floor that is self-draining to keep the bed dry and to aid cleaning between calves. In addition, roofs over the hutches can be favorable, so that no rain or snow will soak them.
The benefits of calf hutches generally seem to outnumber the disadvantages of all types of calf hutches outdoors. The calves are getting healthier and more thriving than if they were indoors. Which type of hutch is best depends on which aspects that are prioritized. A better welfare for the calves is seen in group hutches while healthier calves are seen in individual hutches. Both are important aspects to take into account and it is up to each farmer to decide which one weighs heavier, depending on the conditions of the individual farm. Different types of huts can be used, keeping the calves individually in the first few weeks, then assembling them into larger group hutches.
Main title: | Kalvhyddor ur ett djurhälso- och djurvälfärdsperspektiv |
---|---|
Authors: | Waldemarsson, Lovisa |
Supervisor: | Berg, Lotta |
Examiner: | Löfgren, Maria |
Series: | Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (f.o.m. 2016) |
Volume/Sequential designation: | 2018:80 |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
Keywords: | Inhysning, beteende, mortalitet |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10080 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10080 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal husbandry Agricultural structures |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 11 Jan 2019 10:17 |
Metadata Last Modified: | 25 Feb 2019 13:06 |
Repository Staff Only: item control page